Yrkesminnen, förteckning

År 1993 uppmanade ST, Arbetets museum och TAM landets arbetsförmedlare att skriva ned sina minnen från arbete och vardagsliv.

Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum (TAM) har till uppgift att dokumentera tjänstemannagruppernas liv och arbete. Under början av 1990-talet steg arbetslösheten bland tjänstemännen och därför initierade TAM en intervjuundersökning om arbetslöshetens sociala konsekvenser m.m. De intervjuade kom ifrån Stockholm, Västerås och Bergslagen. Organisatoriskt kom flest av de intervjuade ifrån HTF och SIF, sammantaget 10 stycken.

Vidare genomförde man även en kartläggning av de typer av aktiviteter som pågick för arbetslösa tjänstemän. Underlaget kom senare att sammanställas i skriften ”Jag vill jobba! Arbetslösa tjänstemän berättar” (1993) och även ligga till grund för en teaterföreställning.

Dokumentationen innehåller 24 stycken levnadsminnen ifrån personer som varit verksamma som banktjänstemän. Därutöver finns även två transkriberade intervjuer med banktjänstemän.

Endast en inventering av brukstjänstemäns minnen gjordes, men det blev aldrig något projekt.

Inför folkmusik och dansåret 1990 producerade TAM tillsammans med Svenska Facklärarförbundet och Svenska Danspedagogförbundet en vandringsutställning bestående av sex skärmsidor. Till denna utställning samlade man även in yrkesminnen.

Minnesinsamling som startades 1992 genom ett upprop i Sveriges Fartygsbefälsförenings fackpress Nautisk tidskrift 3/1992. Eventuellt skulle minnena publicerats i en antologi samt stått som grund för en utställning inför SFBFs 90-årsjubileum 1997.

Inom ramen för dokumentationsprojektet ”Arbetsplats Sverige” genomförde TAM i samarbete med Lärarförbundet och Arbetets museum en minnesinsamling under 1992/93 som riktades till förskollärare.

Insamlingen av fackliga förtroendevaldas minnen genomfördes som ett samarbete mellan Nordiska museet, TAM och ST. Uppropet riktades till STs cirka 100 000 medlemmar.

En intervju- och fotodokumentation av folkoperans uppsättning av ”Hoffmans äventyr” inom ramen för TAMs engagemang inom SAMDOKs servicepool och projektet ”Från kollationering till premiär”.

Projektet bedrevs i nära kontakt med Teaterförbundets projekt ”Teaterns arbetsmiljö”.
 

Insamlingen av journalistminnen var det första steget av tre i det så kallade Journalistprojektet som var ett samarbete mellan Svenska journalistförbundet, Arbetets museum och TAM-arkiv. Det andra steget inbegrep en fältstudie från en redaktion hos en medelstor landsortstidning med intervjuer och deltagande observationer som främsta arbetsmetoder. Det sista steget i projektet var produktionen av en utställning som skulle skildra arbetet vid den utvalda tidningen – vilket kom att bli Östgöta Correspondenten.

I samarbete med tretton tjänstemannaförbund (SIF, SKTF, ST, Lärarförbundet, SPF, FTF, SFHL, Finansförbundet, Farmacia, FCTF, HTF, SJF, SLF) började TAM under 1995 att insamla s k klassresenärers levnadsminnen. Detta skedde under projektnamnet ”Klassresenär och tjänsteman” och genom att förbunden publicerade upprop i sina respektive förbundstidningar.

1988 genomförde TAM i samarbete med Nordiska museet och SAMDOK ett projekt där man intervjuade 14 stycken tjänstemän på Nacka Stadsarkitektkontor. 1994 beslutade man sig för att göra en uppföljning på projektet.

 Insamling av kuratorers yrkesminnen som initierades som del i arbetet inför Akademikerförbundets 50-årsjubileum.

Inför Kvinnliga kontoristföreningens 100-årsjubileum startade förbundet tillsammans med TAM en minnesinsamling.

Under våren 1998 påbörjades ett insamlingsarbete av lärarminnen författade av lärare inom grund- och gymnasieskolan i Sverige, Finland, Estland och Lettland. Den svenska insamlingen utgör därför bara en del utav ett större projekt som genomfördes i samarbete mellan TAM-arkiv, Lärarförbunden, Nordiska museet, Centre for Baltic Studies samt lärarorganisationer och museer i andra medverkande länder.

Som del i ett större projekt i Riksantikvarieämbetets program för det industrihistoriska arbete: Berättelser om vårt samhälles historia – svenska industriminnen genomförde TAM under 2004 en minnesinsamling riktad mot personer som arbetat vid LM Ericsson

Inom ramen för Nordiska museets projekt ”Den offentliga sektorns byggnader” genomförde Annelie Johansson, TAM, under 1988 ett antal intervjuer med handläggare och medarbetare vid Nacka stadsarkitektkontor.

Dokumentationsprojektet Oil Field Girls startades utav Bohusläns museum i Uddevalla och innefattade bland annat en intervjustudie av kvinnor anställda vid de petrokemiska industrierna i Stenungsund. Som ett delprojekt påbörjades ett samarbete med TAM för att även få in självbiografiskt material i form av minnesberättelser, dagböcker och amatörfotografier.

Dokumentationen innehåller 114 personers arbetslivsskildringar inom polisyrket. Dokumentationen var en del av berättar- och pristävlingen ”Fritt från jobbet” som initierats utav Litteraturfrämjandet, TBV, TCO, ABF, LO och PKbanken under 1985. I uppropet, publicerat i Polistidningen 1/1985, förklaras att det är frågan om två tävlingar, en inom ramen för den egna facktidningen och sedan en central tävling. De insända dokumentationerna har först inkommit till Polistidningen och sedan har de bästa bidragen lämnats vidare till Litteraturfrämjandet för central bedömning. 

Dokumentationsprojekt som ämnade ge en bild av registratorers arbetsvillkor och yrkets utveckling under de senaste decennierna.

Under 1991 föreslog SIF-pensionärsföreningar, en förening för f d centralt anställda inom Svenska Industritjänstemannaförbundet, att man genom intervjuer med de egna medlemmarna skulle dokumentera industritjänstemännens liv i arbete och familj. Intervjuerna skulle genomföras av seniorerna själva. TAMs roll i projektet var att utbilda intervjuare till projektet samt ge råd och stå som handledare under det praktiska arbetet. Vidare kom Annelie Johansson, TAM, tillsammans med Bertil Rahm, SIF, senare att få uppdraget att göra ett urval bland dokumentationerna inför den publicering av minnena som beslutades om och finansierades av SIFs förbundsstyrelse 1995. Själva publiceringen ägde rum i samband med SIFs 75-årsjubileum 1995.

Dokumentationen innehåller vid sidan av intervjuerna sammanlagt 10 stycken insända yrkesminnen och omfattar cirka 140 sidor författad text.

Inom det större projektet ”Arbetsplats i Sverige” i samverkan mellan TAM, Nordiska museet och Arbetets museum togs under 1990 initiativet till en insamling av SKFT-minnen. I SKTF tidningen 17/1990 publicerades ett upprop som var riktat till hemtjänstassistenter och socialsekreterare och där man uppmanade dem att berätta om sina liv. Bifogat uppropet fanns en lista med stolpar som författarna kunde förhålla sig till vid skrivandet. I listan återfanns följande punkter:

1) Namn, födelseår, födelseort. Föräldrarnas yrke, ålder, härkomst. 2) Barndom och uppväxtliv. Syskon och familjeliv. Familjens levnadsförhållanden, föräldrarnas försörjningssituation, bostad. 3) Skolan, undervisningen. Lärare och kamrater. Ungdomslivet utanför skolan och arbetet. Drömmar om yrkesval. 4) De första anställningarna och arbetsuppgifterna. När och hur började du som tjänsteman? Hur upplevde du det fortsatta arbetet. 5) Beskriv var och med vad du har arbetat. Hur du har trivts och hur du värderar arbetet. Förhållandet till arbetskamrater och mellan under- och överordnade. 6) Förändringen av arbetet. Vilka kunskaper och färdigheter har arbetet krävt? Hur har du upplevt förändringar som nya arbetsredskap och arbetstider, ny miljö och nytt umgänge? Ev. fackliga kontakter och aktiviteter. 7) Äktenskap/samboende och familjeliv. Hur träffades ni, barn, det nya hemmet. 8) Fritid och nöjesliv, intressen.

Insamlingen gav tyvärr inte det resultat som samarbetsparterna hade hoppats på med endast 10 inlämnade yrkesminnen (ca 140 sidor), där 6 stycken var från socialsekreterare och 4 stycken ifrån hemtjänstassistenter. Därav beslutade man att insamlingen skulle kompletteras med intervjuer under 1991, dock skulle intervjuarbetet begränsas till en av de båda yrkesgrupperna – socialsekreterarna – eftersom det skulle ge möjlighet till större fördjupning och mer kunskap.

TAM initierade tillsammans med TCO studeranderåd under 1994 en insamling av studerandeminnen med avsikten att dokumentera en bild av hur det var att studera under 1990-talet.

TCO studeranderåd var ett beredningsorgan till TCOs styrelse hade som ledamöter förtroendevalda studerandemedlemmar.
 

Yrkesdokumentation av två sjuksköterskor inför utställningen ”Systrar i vården”. Dokumentationen består av två intervjuer och omfattar totalt 34 sidor text vilka författats utifrån anteckningar tagna vid intervjutillfällena.

Under 1986 påbörjade Nordiska museet i samverkan med TAM en insamling av tjänstemannaminnen. Den insamlingen begränsades till medlemmar ifrån Industritjänstemannaförbundet (SIF) och Kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF). Under 1989 beslutade sig Nordiska museet att tillsammans med TAM fortsätta insamlingen av tjänstemannaminnen.

Denna gång kom insamlingen att inrikta sig på medlemmar inom följande fyra förbund: Apotekstjänstemannaförbundet (ATF), Handelstjänstemannaförbundet (HTF), Statstjänstemannaförbundet (ST) och Teaterförbundet (TF). Skälen till att just dessa förbund valts ut är att de representerar dels stora förbund på offentlig- och privatsidan (ST och HTF), dels små yrkesförbund (TF och ATF).
 

Kreativitet och tyst kunskap i arbetslivet (KOTKA) var ursprungligen ett projektsamarbete mellan Arbetslivscentrum, Nordiska museet, Stockholms universitet och Sveriges Tekniska museum. Inom projektet önskade man genomföra ett tiotal delprojekt där begreppen kreativitet och kunskap skulle fungera som ledord. I det här sammanhanget refererar begreppet tyst kunskap till sådan kunskap som människor traditionellt sätt uppfattar som självklar och därför inte anser meningsfull att dokumentera.

Inom ramen för huvudprojektet genomförde TAM i samarbete med SKTF, SIF och Nordiska museet en insamling utav levnadsminnen från tjänstemannasektorn.

Nordiska museet påbörjade 1990 dokumentationsprojektet ”Bilen som ting och bilismen som livsform”, inom ramen för projektet fokuserade man dock endast obetydligt på yrken med anknytning till bilen. Därav initierade TAM tillsammans med HTF en yrkesminnesinsamling under 1994 som ett delprojekt i Nordiska museets projekt.

Inför Tull-Kusts 100-årsjubileum beslutade man att tillsammans med TAM samla in tullare och kustbevakares levnadsminnen.

I Officerstidningen 1/1995 efterlyste Lars Håkan Svensson en yrkesminnesinsamling från ORF-området. Detta föranledde att Arne H. Eriksson och Annelie Johansson vid TAM-arkiv kontaktade ORF under februari 1995 och föreslog ett samarbete dem emellan för att säkra ett insamlande av officersminne.