TAM-arkiv mobilmeny

Nordens förenta stater. (en bok på 79 sidor) Karl Petander, W.Kleen, Anders Örne. 1942. Stockholm. Lindbergs Tryckeriaktiebolag.

Nordens framtid. Boken pläderar för politiskt samarbete: ”Och vad förnimma dessa folk ur djupet av sitt historiska medvetande? Hör de icke, att tidens dånande klockor mana dem till ett politiskt samarbete, som de väsentligen försummat under århundraden”. ”De nordiska samhällena och staterna ha under sin flertusenåriga tillvaro på ett märkeligt sätt obrutet bevarat och fortbildat…

En Norden-förening på Island bildas 1922

År 1919 bildades de första föreningarna Norden i Sverige, Danmark och Norge. I de hågkomster från föreningarna Nordens första tid ”När föreningarna Norden bildades: Minnen från 1918 och 1919” som den svenska Föreningen Nordens förste sekreterare Nils Herlitz skrev ned säger han sig inte minnas att det under förberedelsetiden ägnades några tankar åt Island. Det…

Nordismen inifrån: möte – minnen – människor. Åke Landqvist. Förord av Thorbjörn Fälldin

Boken börjar med ett förord av Thorbjörn Fälldin som också varit ordförande för Föreningen Norden. Boken av Åke Landqvist ger inblickar i problemställningar som Föreningarna Norden tagit sig an under det kvartsekel som Åke var knuten till Norden-föreningarnas verksamhet. Både hemma och i kontakt med omvärlden förtröttades man inte att förklara att de nordiska ländernas…

1914-1918. Första världskriget för Norden samman

Efter upplösningen av den svensk-norska unionen 1905 hade de skandinavisk/nordiska samarbetstankarna lagts på is. Men i och med det första världskrigets utbrott 1914 fördes åter de nordiska länderna samman. De ställdes då inför likartade problem. Särskilt var det neutralitetens, handelspolitikens och varuförsörjningens problem, som förde dem samman. Under krigets sista år vidgades ramen i och…

Nordiska språkkonventionen

Den nordiska språkkonventionen trädde i kraft 1987. Grunden i konventionen är att nordiska medborgare ska ha rätt att använda sitt eget språk i andra nordiska länder vid kontakter med myndigheter och offentliga organ. Det kan gälla sjukvårds-, hälsovårds, socialvårds- och barnavårdsmyndigheter samt arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter. Ansvaret för att följa upp och ta tillvara…

Nordiska kulturavtalet

År 1971 ingicks ett avtal om nordiskt kulturellt samarbete, det s.k. Nordiska kulturavtalet. Det började gälla 1972. Kulturavtalet har som mål att stärka och intensifiera samarbetet mellan de nordiska länderna på det kulturella området. Avtalet ska bidra till att öka den samlade effekten av ländernas investeringar i utbildning, forskning och annan kulturell verksamhet samt säkerställa…

Nordisk litteraturvecka/Kura skymning

I augusti 1995 arrangerade den då nystartade Föreningen för Nordiska bibliotek ett idéseminarium i Köpenhamn. Seminariet avslutades med ett möte där deltagarna blev eniga om att gå vidare med idén om en gemensam nordisk manifestation på biblioteken. Önskan var att synliggöra den nordiska berättartraditionen och sprida nordisk litteratur i alla de nordiska länderna. 1997 hölls…

Hässelby slott

År 1931 förvärvade Stockholm stad det tidigare säteriet Hässelby slott. Föreningen Norden undersökte möjligheter att förlägga sin nya folkhögskola till Hässelby, men valde Biskops Arnö invigd 1958. Föreningen Norden tog dock nya initiativ i frågan och i april 1960 föreslog Hjalmar Mehr, dåvarande finansborgarråd i Stockholms stad, att Hässelby slott skulle kunna bli ett kulturcentrum…

Hanaholmen

Hanaholmen är ett svensk-finländskt kulturcentrum som tillkom 1975 på initiativ av Föreningen Norden i Finland och Sverige. När Sverige i samband med Finlands jubileumsår 1967 beslöt att efterskänka 100 miljoner kronor i krigstida skulder krävde detta en gengåva. Finlands regering beslöt då att inrätta ett gemensamt administrerat kulturcentrum för att utveckla samarbetet mellan länderna. Hanaholmens…

Gemensam nordisk arbetsmarknad

I maj 1954 undertecknades den första överenskommelsen om en gemensam arbetsmarknad för hela Norden. Det behövdes således inte längre uppehålls- och arbetstillstånd för att bosätta sig i något annat nordiskt land. Genom överenskommelsen öppnades en helt ny arbetsmarknad för arbetssökande i de nordiska länderna. Arbetsmarknaden blev på det sättet betydligt större. Invandring av arbetskraft från…