Kategori: Profilsida

Andra världskriget accentuerade behovet av nordiskt samarbete. De nordiska länderna behövde verkligen varandra i en svår tid. Och den nordiska gemenskapen gavs en ny, känslomässig laddning. Föreningarna Norden kom under krigsåren att spela en betydelsefull roll i hjälparbetet, som kontaktförmedlare och exponent för nordisk mobilisering. Inte minst spelade den svenska Föreningen Nordens ordförande, Torsten Nothin,…

Som namnet antyder hade Nordens Frihet – samfundet och tidningen – ett starkt nordiskt engagemang, vilket också finns uttryckt i samfundets reviderade stadgar. Uttolkningen av begreppet Norden kunde dock skifta, och återigen var det Finlands ställning inom, och förhållande till övriga Norden, en av skärningspunkterna. Samfundet Finska vinterkrigets utbrott var den direkta orsaken till grundandet…

De första föreningarna Norden bildades i Sverige, Norge och Danmark. I Finland var motsättningarna först alltför stora mellan de finsk- och svensktalande finländarna för att någon Norden-förening skulle kunna bildas där. Först 1924 bildades en gemensam förening för de två språkgrupperna som fick ett namn som var en kompromiss mellan grupperna – ”Norden, förening i…

Nordens framtid. Boken pläderar för politiskt samarbete: ”Och vad förnimma dessa folk ur djupet av sitt historiska medvetande? Hör de icke, att tidens dånande klockor mana dem till ett politiskt samarbete, som de väsentligen försummat under århundraden”. ”De nordiska samhällena och staterna ha under sin flertusenåriga tillvaro på ett märkeligt sätt obrutet bevarat och fortbildat…

Nordkalottkonferenserna inleddes 1960 i regi av Föreningarna Norden. Nordkalotten är en väsentlig del av de arktiska regionerna i Finland, Sverige och Norge. Länderna ska ta hänsyn till Nordkalottens enorma socioekonomiska möjligheter i sina arktiska program. Man ska stöda individernas och företagens mobilitet inom regionen. Utvecklingen av öst-västliga tvärförbindelser är ständigt en aktuell utmaning för Nordkalotten….

Nordjobb är ett nordiskt arbetsmarknadsprogram som funnits sedan 1985. Programmet ägs av Föreningarna Nordens Förbund, FNF, och finansieras av Nordiska ministerrådet, nationella departement och myndigheter samt i viss mån genom projektpengar. Det koordineras från det Nordiska sekretariatet, beläget i Köpenhamn, men Nordjobb har verksamhet i alla de nordiska länderna, Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige,…

Den nordiska språkkonventionen trädde i kraft 1987. Grunden i konventionen är att nordiska medborgare ska ha rätt att använda sitt eget språk i andra nordiska länder vid kontakter med myndigheter och offentliga organ. Det kan gälla sjukvårds-, hälsovårds, socialvårds- och barnavårdsmyndigheter samt arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter. Ansvaret för att följa upp och ta tillvara…

År 1971 ingicks ett avtal om nordiskt kulturellt samarbete, det s.k. Nordiska kulturavtalet. Det började gälla 1972. Kulturavtalet har som mål att stärka och intensifiera samarbetet mellan de nordiska länderna på det kulturella området. Avtalet ska bidra till att öka den samlade effekten av ländernas investeringar i utbildning, forskning och annan kulturell verksamhet samt säkerställa…

I augusti 1995 arrangerade den då nystartade Föreningen för Nordiska bibliotek ett idéseminarium i Köpenhamn. Seminariet avslutades med ett möte där deltagarna blev eniga om att gå vidare med idén om en gemensam nordisk manifestation på biblioteken. Önskan var att synliggöra den nordiska berättartraditionen och sprida nordisk litteratur i alla de nordiska länderna. 1997 hölls…

År 1931 förvärvade Stockholm stad det tidigare säteriet Hässelby slott. Föreningen Norden undersökte möjligheter att förlägga sin nya folkhögskola till Hässelby, men valde Biskops Arnö invigd 1958. Föreningen Norden tog dock nya initiativ i frågan och i april 1960 föreslog Hjalmar Mehr, dåvarande finansborgarråd i Stockholms stad, att Hässelby slott skulle kunna bli ett kulturcentrum…