År 1919 bildades de första föreningarna Norden i Sverige, Danmark och Norge. I de hågkomster från föreningarna Nordens första tid ”När föreningarna Norden bildades: Minnen från 1918 och 1919” som den svenska Föreningen Nordens förste sekreterare Nils Herlitz skrev ned säger han sig inte minnas att det under förberedelsetiden ägnades några tankar åt Island. Det…
Kategori: Profilsida
Nordismen inifrån: möte – minnen – människor. Åke Landqvist. Förord av Thorbjörn Fälldin
Boken börjar med ett förord av Thorbjörn Fälldin som också varit ordförande för Föreningen Norden. Boken av Åke Landqvist ger inblickar i problemställningar som Föreningarna Norden tagit sig an under det kvartsekel som Åke var knuten till Norden-föreningarnas verksamhet. Både hemma och i kontakt med omvärlden förtröttades man inte att förklara att de nordiska ländernas…
1914-1918. Första världskriget för Norden samman
Efter upplösningen av den svensk-norska unionen 1905 hade de skandinavisk/nordiska samarbetstankarna lagts på is. Men i och med det första världskrigets utbrott 1914 fördes åter de nordiska länderna samman. De ställdes då inför likartade problem. Särskilt var det neutralitetens, handelspolitikens och varuförsörjningens problem, som förde dem samman. Under krigets sista år vidgades ramen i och…
Utställning
Vi har valt ut historiska dokument och fotografier till en digital utställning.
Föreningen Norden 100 år, 2019
Föreningen Norden i Sverige har som ideell organisation genom årtionden gynnat och tagit initiativ till gränsöverskridande samarbeten mellan invånare, föreningar, företag, kommuner och stater. Föreningen vill, som partipolitiskt och religiöst obunden organisation, bilda opinion för ett ännu starkare samarbete i Norden men även internationellt i framtiden. Föreningarna Norden bildades i Danmark, Norge och Sverige år…
Årsböckerna
Idén om Norden handlade under mellankrigstiden om tanken på en gemensam historia och en gemensam kulturell identitet, som borde bevaras och försvaras. Enligt Föreningen Norden borde så många som möjligt ta till sig den nordiska idén och det var viktigt för föreningen att skapa kanaler genom vilka idén kunde upprätthållas och spridas. Som medlem av…
Elev- och lärarutbyten
Föreningen Nordens mål var bland annat att sprida kännedom om de olika nordiska folkens kultur och samhällsliv. Den långsiktiga upplysningsverksamheten var föreningarnas huvuduppgift enligt beslut från år 1919. Man ville nå de unga och väcka deras intresse för grannländernas folk. Lärarna var viktiga för att sprida den ”nordiska tanken” till ungdomarna och därför organiserade man…
Nämnden för Finskspråkig verksamhet
Efter andra världskriget inleddes en stor utvandring av finsk arbetskraft till Sverige. Till följd av den snabba förändringen i näringsstrukturen fanns det på finska landsbygden ständigt fler arbetslösa än den växande industrin och de expanderande servicenäringarna kunde sysselsätta. Stora delar av den finska ungdomen tvingades därför emigrera för att få ett arbete. Under perioden 1946-1955…
Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola
År 1956 fick Föreningen Norden överta herrgården på Biskops-Arnö i norra Mälaren. Det var ett regeringsbeslut som gjorde det möjligt för Föreningen Norden att bedriva nordiskt bildningsarbete på ön. År 1958 startade man den folkhögskola som idag heter Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola. Skolan har genomgått en stark utveckling under sina 60 år. Från början fanns bara en allmän kurs…
Det nordiska vänortssamarbetets betydelse
Det nordiska vänortssamarbetet startades i och med att danska Thisted och Uddevalla blev vänorter år 1939. Det var den danska föreningen Norden som tog det första initiativet. Syftet var att öka kunskapen och intresset för grannländerna. Ett annat vänortssamarbete organiserades på kommunal nivå i och med Sovjetunionens angrepp på Finland samma år. Verksamheten bestod i…