De TCO-förbund som organiserade de kommunalanställda tjänstemännen bildade år 1976 Kommunaltjänstemannakartellen (KTK). Initiativet togs – av allt att döma – av SKTF:s Sven Ahlgren. Kartellens förste ordförande blev SKTF:s dåvarande ordförande Björn Rosengren som också var aktiv vid organisationens tillblivelse. Han efterträddes 1983 av Sture Nordh – också han ordförande i SKTF – fram till…
Kategori: Profilsida
TCO-S
TCO-S var TCO:s statstjänstemannasektion och verkade med egen konstitution, på den svenska avtalsmarknaden i nästan ett kvarts sekel. Mellan åren 1967-1990 var TCO-S den största och mest inflytelserika huvudorganisationen på det statliga avtalsområdet. TCO-S grundades året efter att de stats- och kommunalanställda tjänstemännen hade fått lagstadgad förhandlings- och föreningsrätt. Detta kom att styra utformningen av…
Förslag om särbeskattning
I beskattningsfrågor hade TCO fram till 1959 förordat sambeskattning av makar som mest rättvist. Från 1964 pläderade man för särbeskattning, främst med argumentet att sambeskattning motverkade att kvinnor utan barn förvärvsarbetade. På grund av progressionen ledde den ökade familjeinkomsten till att nettot i de flesta fall blev litet när en kvinna istället började förvärvsarbeta. Läs mer…
Företagsnämndsavtalet SAF-TCO
Diskussionen om företagsdemokrati startade redan i början av 1920-talet då den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte en kommitté för att utreda frågan om ”industriell demokrati”. Men det skulle dröja ända till mitten av 1940-talet innan det togs ett första steg på vägen mot inrättande av företagsnämnder. Mellan 1945 och 1950 träffades det inom olika sektorer av…
När föreningarna norden bildades: Minnen från 1918 och 1919. Av Nils Herlitz. Artikel i ”Nordisk tidskrift: för vetenskap, konst och industri” utgiven av Letterstedtska föreningen. Årg. 35, 1959, Häfte 3. (Sammanfattning av artikeln).
Det var under det första världskriget som grunden till föreningarna norden blev lagd. Den internationella gemenskapens vägar stängdes, och de nordiska folken hänvisades till varandra. Särskilt var det neutralitetens, handelspolitikens och varuförsörjningens problem, som förde dem tillsammans. Under krigets sista år vidgades ramen, i det att man tog itu med ett organiserat socialpolitiskt samarbete. Stora…
Lönepolitik
TCO har ingen direkt partsroll i löneförhandlingar. TCO-S tillkom för att förhandla med den statliga arbetsgivaren. TCO-K (senare KTK) samordnade förbunden inom den kommunala sektorn. Numera heter samverkansorganet för alla offentliganställda OFR. På den privata sidan tillkom PTK som motpart till SAF. Trots sina olika förutsättningar har förbunden haft intresse av att ha gemensamma principer…
Den nordiska vänortsidén
Efter det första världskriget försökte man i de krigshärjade länderna på den europeiska kontinenten bygga upp fredliga relationer mellan folken, bland annat genom att knyta förbindelser mellan städerna. Första gången som vänortstanken dyker upp i Norden är inte så långt efter första världskriget. Det är 1923. Generalsekreteraren i den danska delen av föreningen Norden, Helge…
Förhandlingsrätt och kollektivavtal
TCO arbetar med lagstiftning som rör förhållandet arbetssökande, arbetstagare och arbetsgivare. Man bevakar också löntagares rättigheter utifrån grundlägande fackliga rättigheter såsom rätten att organisera sig, förhandla och träffa kollektivavtal. Frågor som rör förhandlingsrätt var mycket viktiga frågor redan för Daco och gamla TCO, de två organisationer som kom att bilda nuvarande TCO. Läs mer Läs…
Ordföranden i Föreningen Norden, Biografier
Ordföranden i Föreningen Norden Louis De Geer – den förste ordförandenOrdförande: 1919 – 1924 Conrad Carleson – ordförande under ett årOrdförande: 1924 – 1925 Karl Axel Fryxell – en tidig ordförandeOrdförande: 1925 – 1928 Gabriel Thulin – ordförande i nio årOrdförande: 1928 – 1937 Torsten Nothin – Ordföranden som ändrade inriktningOrdförande: 1937 –…
Internationell samverkan
Den internationella verksamheten hör till de områden som TCO prioriterar högst. På grund av ekonomins ökande internationalisering, har även behovet av internationell facklig samverkan blivit större. Man samarbetar över gränserna med andra fackliga och internationella organisaioner. Idag tas beslut i utlande som påverkar svenska arbetstagare, till exempel inom EU eller förtagsledningar i multinationella bolag. Därför…