TCO vill utveckla och förbättra den välfärdsmodell som finns i Sverige, eftersom man anser att en välfärd som människor känner sig trygg i ger tillväxt i samhället. Människor ska uppleva att det är värt att betala skatt till välfärden, och välfärdssystemet ska finnas för att skapa ekonomisk trygghet då en person inte kan försörja sig…
Kategori: Profilsida
Kärnkraftsfrågan
Inför folkomröstningen om kärnkraft 1980 blev kärnkraften en svårhanterlig fråga inom TCO eftersom debatten var livlig och mångfascetterad i det svenska samhället. Tre linjer ställdes upp: linje 3 som föreslog avveckling av kärnkraften på tio års sikt, samt linje 1 och 2 som var för att bygga färdigt de tolv kärnkraftsreaktorer som då var planerade…
Skattefrågor
TCO betonar att skattesystemet ska gynna tillväxt i ekonomin, och att man därför bör eftersträva lägre skatt på arbete och kompetens. Det måste löna sig att utbilda sig och att ta på sig mer ansvarsfulla uppgifter. 1964 lämnade TCO ett yttrande över Allmänna skatteberedningens betänkande Nytt skattesystem. TCO:s yttrande innehöll bland annat ståndpunkter om sänkning…
Löntagarfonderna
Under 1970- och 1980-talen – och fram till den borgerliga valsegern 1991 – var löntagarfondsfrågan en livligt diskuterad fråga i det svenska samhället och inom TCO. Det handlade om att öka det fackliga inflytandet över näringslivet genom andel i ägandet. Under Lennart Bodströms ordförandetid hade TCO vissa förhoppningar om att det skulle gå att konstruera…
Alfred Nettelbrandt, förbundsdirektör CF
SACO-förbunden blev legitima – Ingvar Seregard var en oerhört skicklig organisationspolitiker, som aldrig var rädd för att tänka i nya banor, berättar Alfred Nettelbrandt. Hans pragmatiska inställning gjorde att han aldrig tvekade att ta ett nödvändigt beslut, även om det kanske var smärtsamt. Som 1969, när han överraskade omvärlden med det avtal som träffades mellan…
Harry Fjellström, avtalssekreterare LO
Harry Fjellström 1980. Foto: Tobbe Gustavsson. Stopp för fribrytare 1952 träffades en första centrala löneuppgörelsen mellan LO och SAF. Det skedde egentligen på initiativ av regeringen som ville dämpa den inflationsvåg som följde i Koreakrigets spår. 1953-55 återgick man till fria förbundsförhandlingar. Därefter framtvingade SAF en centralisering. Organisationen ville minimera konfliktriskerna, ha kontroll över lockoutvapnet,…
Svante Viksten, förbundssekreterare HTF
HTF för PTK från första början Det förelåg ett samarbete mellan TCO-förbunden genom TCO-S, TCO-K och TCO-P men skillnaderna var betydande när det gällde funktionen. På den offentliga sektorn hade samverkansorganen anförtrotts väsentliga uppgifter. Särskilt TCO-S var etablerat som en tung förhandlare för statstjänstemännen. Rationella arbetsformer – På den privata sidan var förhållandena helt annorlunda,…
Rune Synnelius, VD för Sveriges Väg – och Vattenbyggarnas Riksförbund, SVR
SACO-förbunden vann på att gå med i PTK – Det var rent kaos på SACO 1973 när PTK bildades, berättar Rune Synnelius. Det berodde dels på sviterna efter den misslyckade konflikten 1973 dels på dragkampen om inflytandet på den privata sektorn. På 60-talet fanns i stort sett tre betydelsefulla grupper: civilingenjörer, civilekonomer och jurister. De…
Björn Bergman, förbundssekreterare SALF
Björn Bergman 1991. Foto: Bosse Johansson. – SALF hade lämnat TCO den 1 januari 1968, berättar Björn Bergman. Anledningen var att SALF begärt ett eget huvudavtal och därmed rätt att förhandla med Statens Avtalsverk. Våra relationer med SIF var inte heller de bästa vid den här tidpunkten. För SALF var det en huvudfråga att vi…
Ingvar Seregard, förhandlingsdirektör Sif
I talarstolen på kongressen 1979. Foto: Bo Tivell. Samverkan över organisationsgränserna – Även PTK har en förhistoria som sträcker sig ganska långt tillbaka i tiden, berättar Ingvar Seregard. SAF hade så småningom upptäckt att SIF hade blivit alltför starkt för att kunna manövreras företagsvis och krävde då centralt avtal. Avtalet bestämde löneökningarnas storlek och SIF…