Kategori: Artikel
Publikationer
Utgivningen av publikationer är en del av TAM-Arkivs kunskaps- och forskningsfrämjande verksamhet. TAM-Arkiv ger bland annat ut kulturtidskriften Nio–Fem – tidskrift om arbetsliv och profession och en skriftserie som tar upp tjänstemanna- och akademikerfrågor. Nio–Fem Nio–Fem – tidskrift om arbetsliv och profession innehåller artiklar om tjänstemanna- och akademikerrörelsernas historia och nutid, olika yrkesgrupper och arbetslivets…
Om forskning på TAM-Arkiv
Att främja vetenskaplig forskning är en grundläggande målsättning för TAM-Arkiv. Arkivets källmaterial – dokument, foton och tidskrifter – kan användas för att forska om sådant som tjänstemännens och akademikernas organisationer, professionalisering samt om arbetslivet och dess förändring. TAM-Arkiv främjar forskning genom stöd till studenter och forskare, kontakt och samverkan med universitet och högskolor, seminarier och…
Arkiv och samlingar
TAM-Arkiv är ett öppet arkiv inom den enskilda arkivsektorn. Här finns 11000 hyllmeter med drygt 850 olika arkivbildares handlingar från 1800-talets mitt fram till idag. Bland hyllorna i TAM-Arkivs arkivdepå. Arkivbeståndet Hos TAM-Arkiv förvaras arkiven från olika fackliga akademiker- och tjänstemannaorganisationer. Det finns också personarkiv från ledande företrädare i de svenska tjänstemanna- och akademikerrörelserna….
Stig Nordqvist och bilsamhället
Civilingenjören och sedermera professorn Stig Nordqvist blev en av de kanske mest inflytelserika stadsplanerarna i Sverige under 1950- och 1960-talen, då man banade väg för ”bilsamhället”. I samband med jubileumsprojektet kring Sveriges Ingenjörers historia kunde hans egna handlingar från denna tid överlåtas till TAM-Arkiv. Obs! stormarknad i Vårby centrum, 1966. KF:s arkiv, Wikimedia Commons. Under…
Facklig organisering
Tjänstemännen, särskilt ingenjörer, började organiserade sig fackligt på enskilda företag redan i slutet av 1800-talet. Vid den tiden levde de tjänstemän som ville organisera sig, lika riskfyllt med sin anställning, som arbetarna hade gjort när de organiserade sig. Tjänstemännens organisering satte fart först med ”Lagen om förenings- och förhandlingsrätt”, 1936. Sjösättning av Tai Ping 1929….
Ingenjörers utbildningsvägar
För manufakturens, den tidiga industrins, behov inrättades Teknologiska Institutet 1826, från 1876 blev namnet Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Chalmers slöjdskola startade 1829. I Sverige introducerades titeln ”civilingenjör” 1844. De första civilingenjörerna som erhöll utbildningen var ”ingenjörer för allmänna arbeten”, som då fick sin utbildning vid Högre Artilleriregementet i Marieberg. De hade civil utbildning…
Student- och yrkesföreningar
Med sammanslutningen Svenska Teknologföreningen (STF) och dess föregångare Utilitatis Veritatisque Societas (U.V.S.) 1861 och Föreningen T.I. 1862 började civilingenjörerna gå samman kring sina yrkesområden. Yrkesföreningarna blev med tiden involverade i allt fler frågor för medlemmarna. Flera av föreningarna hjälpte till med att bistå medlemmar med frågor i anställningen och med partiell arbetsförmedling innan anslutning skedde…
Vad är en ingenjör?
Ordet ingenjör kommer från medeltidslatinets ”ingenium” som betydde ”krigsmaskin”, och yrkesbeteckningen avsåg på medeltiden just personer som hanterade krigsmateriel. Med tiden kom begreppet att breddas och beteckna en mer allmän teknisk kompetens. Ingenjörsutbildningar fick en tydligare teoretisk prägel med introduktionen av de tekniska högskolorna; Teknologiska institutet (sedermera KTH) 1827 och Chalmerska slöjdskolan 1829. Vid slutet…
Greta Woxén
Unga fröken Greta Westerberg började 1924 på sektionen för elektroteknik på KTH. Alla hennes bröder hade följt i sin fars fotspår och börjat på KTH, och efter en kommentar om att det var synd att hon bröt den vackra syskonraden beslöt hon sig för att inte vara sämre. Sin examen tog hon 1928 med lysande…