TAM-arkiv mobilmeny

När föreningarna norden bildades: Minnen från 1918 och 1919. Av Nils Herlitz. Artikel i ”Nordisk tidskrift: för vetenskap, konst och industri” utgiven av Letterstedtska föreningen. Årg. 35, 1959, Häfte 3. (Sammanfattning av artikeln).

Det var under det första världskriget som grunden till föreningarna norden blev lagd. Den internationella gemenskapens vägar stängdes, och de nordiska folken hänvisades till varandra. Särskilt var det neutralitetens, handelspolitikens och varuförsörjningens problem, som förde dem tillsammans. Under krigets sista år vidgades ramen, i det att man tog itu med ett organiserat socialpolitiskt samarbete. Stora…

Lönepolitik

TCO har ingen direkt partsroll i löneförhandlingar. TCO-S tillkom för att förhandla med den statliga arbetsgivaren. TCO-K (senare KTK) samordnade förbunden inom den kommunala sektorn. Numera heter samverkansorganet för alla offentliganställda OFR. På den privata sidan tillkom PTK som motpart till SAF. Trots sina olika förutsättningar har förbunden haft intresse av att ha gemensamma principer…

Den nordiska vänortsidén

Efter det första världskriget försökte man i de krigshärjade länderna på den europeiska kontinenten bygga upp fredliga relationer mellan folken, bland annat genom att knyta förbindelser mellan städerna. Första gången som vänortstanken dyker upp i Norden är inte så långt efter första världskriget. Det är 1923. Generalsekreteraren i den danska delen av föreningen Norden, Helge…

Förhandlingsrätt och kollektivavtal

TCO arbetar med lagstiftning som rör förhållandet arbetssökande, arbetstagare och arbetsgivare. Man bevakar också löntagares rättigheter utifrån grundlägande fackliga rättigheter såsom rätten att organisera sig, förhandla och träffa kollektivavtal. Frågor som rör förhandlingsrätt var mycket viktiga frågor redan för Daco och gamla TCO, de två organisationer som kom att bilda nuvarande TCO. Läs mer Läs…

Årsböckerna

Idén om Norden handlade under mellankrigstiden om tanken på en gemensam historia och en gemensam kulturell identitet, som borde bevaras och försvaras. Enligt Föreningen Norden borde så många som möjligt ta till sig den nordiska idén och det var viktigt för föreningen att skapa kanaler genom vilka idén kunde upprätthållas och spridas. Som medlem av…

Elev- och lärarutbyten

Föreningen Nordens mål var bland annat att sprida kännedom om de olika nordiska folkens kultur och samhällsliv. Den långsiktiga upplysningsverksamheten var föreningarnas huvuduppgift enligt beslut från år 1919. Man ville nå de unga och väcka deras intresse för grannländernas folk. Lärarna var viktiga för att sprida den ”nordiska tanken” till ungdomarna och därför organiserade man…

Nämnden för Finskspråkig verksamhet

Efter andra världskriget inleddes en stor utvandring av finsk arbetskraft till Sverige. Till följd av den snabba förändringen i näringsstrukturen fanns det på finska landsbygden ständigt fler arbetslösa än den växande industrin och de expanderande servicenäringarna kunde sysselsätta. Stora delar av den finska ungdomen tvingades därför emigrera för att få ett arbete. Under perioden 1946-1955…

Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola

År 1956 fick Föreningen Norden överta herrgården på Biskops-Arnö i norra Mälaren. Det var ett regeringsbeslut som gjorde det möjligt för Föreningen Norden att bedriva nordiskt bildningsarbete på ön. År 1958 startade man den folkhögskola som idag heter Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola. Skolan har genomgått en stark utveckling under sina 60 år. Från början fanns bara en allmän kurs…

Det nordiska vänortssamarbetets betydelse

Det nordiska vänortssamarbetet startades i och med att danska Thisted och Uddevalla blev vänorter år 1939. Det var den danska föreningen Norden som tog det första initiativet. Syftet var att öka kunskapen och intresset för grannländerna. Ett annat vänortssamarbete organiserades på kommunal nivå i och med Sovjetunionens angrepp på Finland samma år. Verksamheten bestod i…

Föreningen Nordens Nordkalottenkonferenser

Föreningarna Norden i Finland, Sverige och Norge har sedan andra världskriget haft en rad så kallade gränskonferenser där man diskuterat kulturella och ekonomiska samarbeten. År 1960 hölls den första så kallade Nordkalottenkonferensen som behandlade frågor om kommunikation, näringsliv, gränshandel, turism och kultur. Enligt egen utsago var Nordkalottenkonferenserna något av ”ett parlament för Nordkalotten”, ett forum…