Caroline Hammarslätt studerar Historia vid Stockholms universitet. I sin c-uppsats har hon undersökt hur attityderna till kvinnliga poliser och manliga sjuksköterskor var i Sverige på 1970-talet. Ämnet intresserar henne på flera sätt. Just könsroller tycker hon har varit tacksamt att skriva om eftersom ämnet får mycket uppmärksamhet nuförtiden. 1970-talet var redan aktuellt för henne eftersom hon hade skrivit en uppsats om det decenniet tidigare.
– Det här ämnet valde jag för att det är ganska ovanligt för historiker att forska om sådant som är aktuella idag, berättar Caroline Hammarslätt.
Källorna är fackliga tidskrifter på TAM-Arkiv
På TAM-Arkiv fann hon de tre fackliga tidskrifter som utgör källmaterialet. Det är Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, Vårdfacket och Polistidningen.
I uppsatsen blir det tydligt att trots att 1970-talet inte är långt från vår egen tid, var det ändå mycket i debatten om kön och yrken som var annorlunda mot idag. Framför allt blir det tydligt i uppsatsen hur attityderna till kvinnliga poliser har förändrats sedan 1970-talet. Exempelvis beskrivs hur barnpassning ansågs vara en utmaning för kvinnor att fortsätta utöva polisyrket när de blivit föräldrar. Något som 2023 i Sverige förefaller gammalmodigt, när det normala blivit att både kvinnor och män tar ut föräldraledighet. Något annat som Hammarslätt ser som ”gammalmodigt”, var att 1971 beslutades det om att ett av kraven för att kunna utbilda sig till polis, var att personen skulle vara över 175 centimeter lång. Det gjorde att 96 procent av Sveriges kvinnor på grund av längdkravet då inte hade möjlighet att utbilda sig till polis.
– Det tycker jag visar på polisens fixering under 70-talet på stora och starka poliser, istället för att prioritera kompetenta poliser.
Näpna kvinnliga polisuniformer
I källmaterialet har Caroline Hammarslätt också sett vilken stor betydelsen uniformerna för poliserna och sjuksköterskorna hade under lång tid.
– Inom polisen hade kvinnorna länge en uniform med kjol, skor med klack och flygvärdinneliknande huvudbonad. Det var en ”näpen” stil, väldigt olikt hur männen inom polisen vara klädda.
Sjuksköterskeuniformen var länge en mycket unik klädedräkt. Fast på 1970-talet hade däremot sjuksköterskornas arbetskläder blivit funktionella och kvinnliga och manliga sjuksköterskor var klädda på ett ganska likartat sätt.
Välkommen eller ovälkommen som kön i minoritet
Caroline Hammarslätt beskriver att kvinnorna som var poliser under 1970-talet bemöttes av mycket ifrågasättande från männen i yrket. Det verkar ha funnit oro bland många manliga poliser att polisyrket skulle förlora i status om det blev en stor andel kvinnliga poliser. Vad gäller männen som var sjuksköterskor under 1970-talet, var attityden till dem hos deras kvinnliga kollegor över lag positiv. En större andel män bland sjuksköterskorna ansågs kunna leda till högre löner och bättre arbetsmiljö.
Könsattityderna idag, enligt Caroline Hammarslätt
Caroline Hammarslätt studerar historia och har inte arbetat vare sig som polis eller sjuksköterska. Trots det är det intressant hur hon tror att attityderna gentemot minoritetskönet ser ut idag, inom polisen och bland sjuksköterskorna.
– Det hade varit intressant att jämföra 70-talet med nutid vad gäller kvinnliga polisers upplevelser av manliga polisers attityd gentemot dem. Idag tror jag inte att negativa attityder uttrycks lika öppet, om sådana nu finns, vilket jag inte vet.
Text: Lars Carlén