Fackförbundet Scen & Film organiserar många olika yrkesgrupper. Det de har gemensamt är kanske att de alla är i tjänst hos konsten. ”Vi är alla i tjänst hos konsten” är också titeln på en ny bok som beskriver Fackförbundet Scen & Films historia.

Att teckna Svenska Teaterförbundets resa från dess bildande 1894 till det som sedan 2021 heter Fackförbundet Scen & Film är en utmaning. Det framhålls av historikens författare tillika förbundets tidigare förbundsdirektör Jaan Kolk. Det är också en utmaning att recensera boken: att göra en bok som behandlar så många aspekter av förbundets historia rättvisa. I det inledande kapitlet sammanfattar han förbundets historia kronologiskt. De övriga kapitlen är tematiskt uppbyggda.

Boken har inte akademiska ambitioner, men bokens styrka är att Kolk kunnat utnyttja sina egna erfarenheter som förbundsdirektör fram till årsskiftet 2015/16. Under förbundets inledande decennier – fram till 1950-talet – fokuserade organisationen mest på humanitär hjälp till medlemmarna. Förbundet inrättade t.ex. begravnings-, sjuk- och pensionskassor. Man samlade också in pengar till ett ålderdomshem för pensionerade skådespelare.

Drivit fackliga frågor
Visserligen drev förbundet redan från starten vissa fackliga frågor. Redan då eftersträvande man att få till stånd ett ”normalkontrakt” för skådespelare för att reglera vissa grundläggande villkor. Men det var först 1944 som det fackliga arbetet tog fart. Då ombildades nämligen den sociala sektionen till Svenska Teaterförbundets Fackorganisation, en från förbundet fristående organisation som anslöt sig till den då nyskapade fackliga centralorganisationen TCO. Efter kriget initierades sedan något som i boken betecknas som ”teaterdemokrati” (vilket uttryck!!). Det handlade om de första stegen mot medinflytande som sjösattes genom de s.k. företagsnämnderna.

Arbetsmiljöfrågorna kom i rampljuset 2017 då #metoo-rörelsen inleddes med att skådespelerskan Alyssa Milano bad alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden ”me too”. I Sverige kom uppropet #tystnadtagning där skådespelare samlade sina erfarenheter av sexuella övergrepp, ett initiativ som snart följdes av flera upprop. Enligt Kolk var förbundet väl förberett. Redan dagen efter det första uppropet träffades fackförbundet Scen & Film och deras motpart arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst. Så småningom pekade parterna på kollektivavtalslösaningar som en väg att förhindra trakasserier.

Statens roll
En intressant del av boken behandlar statens roll för att forma villkoren för förbundets medlemmar. Kulturpolitiken – som ett eget politikområde – uppkom först på 1960-talet. Kulturrådet som då tillsattes skulle behandla ”den långsiktiga inriktningen av de statliga åtgärderna på kulturområdet”.
Det är således många frågor som avhandlas i den aktuella historiken. Glädjande är också att författaren använt material från TAM-Arkiv. För dem som är intresserade av teaterförbundet och dess utveckling är boken av stort värde.

Litteratur: Jan Kolk. 2022. Vi är alla i tjänst hos konsten: från Svenska Teaterförbundet till Fackförbundet Scen & Film.