Kommer AI göra oss arbetslösa? Eller kommer den nya tekniken i stället att skapa nya jobb och göra de befintliga jobben mer givande? Boken ”Artificiell intelligens och jobben” av Magnus Lodefalk ger en ingående analys av hur AI kan tänkas påverka vårt framtida arbetsliv.

”Hur AI påverkar framtidens arbetsliv är en svår fråga” konstateras det redan i bokens förord. Olika forskare har ibland landat i olika slutsatser. Det finns de som Lodefalk kallar ”AI-optimister” och de som han i stället benämner ”AI-pessimister”. Slutligen finns det de som Lodefalk benämner ”AI-optimister med oroliga drag”. Ändå behöver vi sätta oss in i hur en så kraftfull teknologi som AI kan påverka vårt arbetsliv, hur det påverkar sådant som jobb och löner.  En intressant aspekt med Lodefalk är att han haft ett speciellt fokus på tjänstemannayrken och hur dessa arbeten kan påverkas.

Lodefalks bok pendlar mellan att lyfta fram mer ”AI-positiva” synsätt till varningar för farorna med utvecklingen, ”AI-pessimism”. Å ena sidan menar han att det är sannolikt att AI-utvecklingen – i likhet med tidigare teknikskiften – kommer att öka produktiviteten och tillväxten. AI skulle kunna bidra till saker som grön omställning eller bättre hälso- och sjukvård. Det kan också leda till att nya jobb uppstår.

 Å andra sidan finns det också fakta som kan ge upphov till oro. Exempelvis har Daron Acemoglu – en av årets nobelpristagare i ekonomi – pekat på statistik som tyder på att USA under de sista decennierna har anammat en produktionsteknik som givit ett relativt svagt bidrag till produktiviteten medan den minskat sysselsättningens andel av BNP. En sådan utveckling skulle kunna innebära att människor blir överflödiga på arbetsmarknaden utan att fördelarna blir så stora.

Likaså kan den nya tekniken innebära att det blir lättare att utveckla metoder för ökad datainsamling från arbetsgivares sida för att kontrollera arbetstagarna. Men frågan är hur det påverkar de anställdas arbetsmiljö i så fall… Och leder verkligen en ökad övervakning till så stora produktivitetsvinster och fler jobb? En annan aspekt är att både jobb inom AI och nya yrken är koncentrerade till storstäder, medan jobben i landsbygden tenderar att bli allt färre…

Slutligen kan det vara viktigt att reflektera lite över vilka typer av jobb som kan tänkas uppstå i framtiden – inte endast att det finns jobb överlag.

I boken lyfts alltså både potentiella fördelar och nackdelar med den nya tekniken fram. I kapitel för kapitel tas olika frågor upp. Ett kapitel handlar om hur AI kan tänkas påverka arbetsinnehållet i framtiden. Ett annat om vilken effekt det kan ha på lönerna. Ett tredje om olika typer av framtidsscenarier. Men – det är klart – om det är något framtidsforskningen kan lära oss är det att det  ”aldrig blir som man tänkt sig”… Hur som helst har boken prisats av en så betydelsefull facklig företrädare som TCOs ordförande Therese Svanström. Hon har rekommenderat läsning med orden: ”Denna bok utgör ett viktigt bidrag till ett samtal som behöver föras i tider av stor förändring på arbetsmarknaden. Hur ser vi till att AI används på ett sätt som skapar tillväxt, produktivitet och nya samt bättre jobb åt fler? Boken är ett utmärkt underlag för samtal i ledningsgrupper, på arbetsplatser och i fackklubbar runt om i landet”.

Lodefalk nämner speciellt den svenska traditionen att underlätta strukturomvandlingarna. Under efterkrigstiden anammade Sverige exempelvis den s.k. Rehn-Meidner-modellen som förespråkade en aktiv arbetsmarknadspolitik. I vilken fall som helst kommer det att finnas många frågor som vi som individer och samhälle kan komma att mötas av framgent. Frågan är inte om policyinsatser kommer att behövas i framtiden, utan vilka som behövs, konstaterar Lodefalk.

Slutligen kanske vi bör betänka ett citat från ekonomen Richard Baldwin: ” AI kommer att ge mer ”huvud” till människor med stort hjärta, men inget extra hjärta till människor med stora huvuden”.

Litteratur: Magnus Lodefalk. Artificiell intelligens och jobben. Författaren och ration. 2024.