Hur har den svenska sjukvården förändrats historiskt? Vilka processer har bidragit till att de medicinska yrkena blev de professioner vi kan se idag? Det är frågor som belyses i boken ”Uppkomsten av ett professionellt medicinskt fält”.

Svensk medicin har en lång historia. Det inser man om man börjar läsa Carina Carlhed Ydhags bok ”Uppkomsten av ett professionellt medicinskt fält”. Beskrivningen av det medicinska fältet i Sverige börjar i 1600-talets stormakts-Sverige och slutar med New Public Management på 1990-talet. Boken visar hur teknikens utveckling, professionaliseringsprocesser och staten är delar av de komplexa historiska förhållanden som bidragit till hälso- och sjukvårdens yrken och organisation. Resultatet blir en djupare förståelse för medicinens historia. Ofta beskrivs det som att medicinen gått från ”klarhet till klarhet”. Men det boken visar är att det funnits – och alltid finns – flera parallella, alternativa utvecklingsvägar. Vilka utvecklingslinjer som följs beror på allianser i de ekonomiska, politiska och institutionella förändringarna. Det kan vara värdefullt att känna till dessa förändringsprocesser och deras tröghet. Genom denna kunskap kan man förstå att förändringar går mycket långsamt och att det är många parametrar som ska verka i samma riktning för att förändringar ska ske.

Befolkningens hälsa
Boken visar hur intresset för hälsan hos befolkningen och den sociala ordningen ursprungligen hängde samman med den administrativa och politiska kontrollen över landets resurser och sociala krafter. Professioner går igenom olika faser. Metoder från både skolmedicin och folkmedicin tillämpades under 1600- och 1700-talet. Trots att skolmedicinen i slutet av 1700-talet bestod av många olika medicinska system och idéer kan denna tid karakteriseras som en storhetstid för de praktiserande läkarna beroende på att de då hade en relativ handlingsfrihet och frihet att utveckla teorier.
Så småningom kom den biomedicinska kunskapen att utgöra en bas för medicinens kunskapskärna, dess heartland. Läkarna kunde hävda sin ensamrätt till denna expertis. Ett heartland är det robusta område där en profession är säkrast, eller svårast att attackera. Utvecklingen av biomedicinsk kunskap gjorde det svårare för andra att klassificera ett problem, att resonera kring det och agera utifrån det. Utifrån detta är den nu vidgade tillgången för utomstående till kärnan i kliniskt arbete, samt en ökad transparens i den medicinska kunskapen, praktiken och resultatet mycket problematisk. Utvecklingen gör att det finns en risk att läkarprofessionen frånkopplas det professionella kunskapssystemet och att deras förmåga till diagnosställande och bedömningar av lämpliga behandlingar istället blir betraktat som ett mer rutinartat arbete och regelföljande.

Försvagad välfärdsstat
Bokens sista kapitel handlar om de medicinska professionerna i en försvagad välfärdsstat på 1970- till 1990-talet. I början på 1990-talet uppkom den s.k. ”evidensrörelsen” och då infördes evidensbaserad medicin. Det hänger samman med andra strömningar i samhället som den alltmer utbredda utvärderingen och uppföljningen av offentligt finansierad verksamhet.
”Uppkomsten av ett professionellt medicinskt fält” är en bok full av kunskaper och insikter om det medicinska fältets utveckling i Sverige. En bra bok!
Litteratur: Carina Carlhed Ydhag. 2020. Uppkomsten av ett professionellt medicinskt fält: Läkares, sjuksköterskors och laboratorieassistenters formering. Stockholm University Press.

Text: Leif Jacobsson