Nyligen besökte TAM-Arkivs medarbetare Leif Jacobsson en rådgivare på Coompanion – Eric Edung – för att tala om kooperativa företag och deras betydelse för samhället och arbetsmarknaden. Vad kan vi lära…?
Vid Peter Myndes backe 16 ligger Helio Slussen. Där har det före detta Tyrénhuset renoverats för att bli en mötesplats med namnet Rymden. Där är många företag och myndigheter inrymda. Ett av dem är Coompanion Stockholm. Det är en regional del av Coompanion Sverige som är den nationella paraplyorganisationen. Coompanion är ett kooperativ där alla regionala Coompanion är medlemmar. Dessa är i sin tur också kooperativa företag. Tillsammans har de omkring 1000 medlemmar i form av organisationer, kooperativ, sociala företag, studieförbund och offentliga aktörer, som verkar för fler och bättre kooperativ. Deras arbete med rådgivning och hjälp till blivande kooperatörer leder till företag som tar samhällsansvar och skapar positiva samhällseffekter, lokal och regional utveckling. Kooperativa företag bidrar också till en mångfald av ägarmodeller i det svenska näringslivet.
Det är här jag möter Eric Edung, en utåtriktad och gladlynt rådgivare vid Coompanion Stockholm.
- Vad roligt att du är här! Utbrister han.
Eric berättar entusiastiskt om Coompanion Stockholms tre pågående projekt. Ett handlar om ”cirkulär ekonomi”. I stället för att tillverka, köpa och kassera saker, handlar cirkulär ekonomi om att utnyttja allt som man tillverkat så länge det går. När sakerna sedan är förbrukade återanvänds och återvinns de så mycket som möjligt om och om igen. Cirkulär ekonomi är ett annat ord för kretslopp. Det kanske också kan kallas ”kretsloppsekonomi”.
Två andra projekt handlar om social respektive ekologisk hållbarhet. Han pekar på en tavla i sitt arbetsrum där han satt upp lappar där han pedagogiskt förklarar begreppen.
Men det visar sig att kooperativ kan handla om allt möjligt.
- Det handlar också om sådant som hur arbetslösa och kriminella ska få nya möjligheter på arbetsmarknaden, berättar Eric.
Något Eric uppenbarligen tror mycket på är personalkooperativ. Han berättar att speciellt i glesbygder, där verksamheter läggs ned, kan det vara av stort värde att de anställda kan ta över. Det ger dem också inflytande och ansvar över verksamheten. I Sverige är det inte lika vanligt med personalkooperativ som i många länder utomlands, exempelvis USA.
En annan bransch där det är vanligt med kooperativa företag är kulturbranschen, där konstnärer, till exempel musikband, slår sig samman och bildar kooperativ som en lämplig form av ekonomisk samverkan.
Vad menas då med ett kooperativt företag? Det är en form av ekonomisk samverkan där medlemmarna både äger och driver en verksamhet. Det handlar om ett entreprenörskap som sker på jämlika villkor. Ägande och styrning ska ske på ett demokratiskt sätt där hållbarhet ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv värnas.
Samtalet med Eric gav nya insikter i hur arbeten som bygger på delaktighet, engagemang och hållbarhet kan skapas. Spännande!