Carl Cederströms nya bok Kontoret ger en rik och underhållande skildring av en arbetsplats som varit avgörande för det moderna Sveriges framväxt men som länge varit märkligt undanskymd i historieskrivningen. För TAM-Arkivs medlemmar väcker boken samtidigt en källkritisk fråga: hur förändras berättelsen när vi också utgår från tjänstemännens och akademikernas egna arkiv?

En vardaglig miljö blir historia

Kontoret är en så självklar del av det moderna samhället att det nästan blivit osynligt. Där har beslut förberetts, information ordnats, löner räknats, brev skrivits och verksamheter administrerats. Kontorsarbetet har format människors dagar, kroppar, relationer och föreställningar om arbete. Ändå har kontoret sällan lämnat efter sig lika monumentala bilder som fabriken, gruvan eller byggarbetsplatsen.

I Kontoret. En historia om arbetsplatserna som formade Sverige tar Carl Cederström sig an denna förbisedda arbetsplats. Boken utkom i augusti 2026 och omfattar 380 sidor. Berättelsen börjar 1622, när det regnar in i ett av den framväxande svenska statsförvaltningens kontor, och sträcker sig via handelshus, banker, myndigheter och industriföretag fram till dagens aktivitetsbaserade arbetsplatser och hybridkontor.

Cederström visar att kontoret aldrig bara har varit ett rum med skrivbord. Det har också varit en särskild ordning för arbete. Där infördes fasta arbetstider, arbetsuppgifter delades upp och hierarkier markerades genom titlar, möbler och rummens storlek. Kontoret blev samtidigt en plats för socialt liv, luncher, kaffepauser, förälskelser, konflikter och firmafester. Boken rör sig ledigt mellan arkitektur, teknik, organisationshistoria, arbetsliv och populärkultur.

En av bokens främsta förtjänster är att den gör det välbekanta främmande. Skrivmaskinen, stämpelklockan, kontorsstolen, telefonväxeln och det öppna kontorslandskapet framträder inte längre som neutrala föremål och miljöer. De blir uttryck för idéer om effektivitet, disciplin, status och människans plats i organisationen. Cederström visar också hur många av de förändringar som presenteras som nya har äldre motsvarigheter. Dagens diskussioner om aktivitetsbaserade kontor, automatisering och arbete på distans har föregångare långt tillbaka i kontorets historia.

Tjänstemännens lågmälda historia

Cederström har själv framhållit att kontorsarbetet till stor del saknas i den svenska historieskrivningen. Arbetarrörelsens historia har ofta haft ett tydligare dramatiskt förlopp, medan tjänstemännens historia har varit mer lågmäld – trots att tjänstemännen lämnat spår överallt i det moderna samhället. Det är en iakttagelse som ligger mycket nära TAM-Arkivs eget uppdrag.

Boken saknar inte perspektiv på makt och arbetsvillkor. Cederström berättar om det så kallade manschettproletariatet, om lågavlönade kontorister, om kvinnornas utsatthet och om hur kontorsarbetarna så småningom organiserade sig. Men tjänstemannarörelsens långsiktiga och organiserade arbete får förhållandevis begränsat utrymme. Det handlar trots allt om en bred kulturhistoria över kontoret, inte om en fullständig historia över tjänstemännens fackliga och professionella organisering.

Expressens recensent Johan Klingborg har pekat på att artificiell intelligens och chattbotar nästan saknas i framställningen. Ur TAM-Arkivs perspektiv framträder ytterligare en lucka: de arkiv som har skapats av kontoristerna, tjänstemännen och akademikerna själva.

Pressen synliggör händelsen – arkivet synliggör processen

En betydande del av bokens livfullhet kommer från tidningar och tidskrifter. Där finner Cederström samtidens språk, konflikter, skämt, stereotyper och skandaler. Pressmaterialet gör det möjligt att återge allt från uppmärksammade firmafester till återkommande klagomål på kontorslandskap och dålig arbetsmiljö.

Men olika källor gör olika delar av historien synliga. Pressen fångar gärna det dramatiska ögonblicket. Organisationsarkiven visar oftare den långsamma processen: utredningarna, mötena, avtalsförslagen, remisserna, förhandlingarna och de återkommande försöken att förändra arbetslivet.

Såvitt det går att se av bokens källredovisning har material hos TAM-Arkiv inte använts. Det gör inte bokens framställning mindre läsvärd eller betydelsefull. Ingen enskild bok kan omfatta alla relevanta arkiv. Men källvalet påverkar ofrånkomligen vilken historia som blir möjlig att berätta.

Cederström har bland annat arbetat med material hos Centrum för Näringslivshistoria, TAM-Arkivs granne i Bromma. Det är en viktig arkivinstitution som bevarar stora mängder material från företag och andra organisationer inom näringslivet. Företagsarkiven är oumbärliga för förståelsen av hur kontor har planerats, byggts, organiserats och rationaliserats.

Det är därför inte fråga om att ställa arkivinstitutioner eller perspektiv mot varandra. Företagsarkiv kan visa hur en företagsledning ville förändra arbetet, införa ny teknik eller organisera om verksamheten. Tjänstemannaorganisationernas arkiv visar hur de anställda formulerade sina intressen, tog emot förändringarna, förhandlade om deras konsekvenser och ibland gjorde motstånd. Perspektiven kompletterar varandra, men de kan inte ersätta varandra.

Kontoret sett från dem som arbetade där

Kontorets historia är också historien om hur arbetsvillkor skapades. Arbetstider, löneformer, tjänstepensioner, försäkringar, anställningstrygghet, jämställdhet, inflytande och arbetsmiljö uppstod inte av sig själva. De formades genom ett långvarigt arbete inom fackliga organisationer, yrkesförbund och lokala tjänstemannaklubbar.

I dessa arkiv finns protokoll och avtal, men också medlemstidningar, enkäter, arbetsmiljöundersökningar, löneuppgifter, brev från enskilda medlemmar och rapporter från arbetsplatserna. Här går det att följa hur tjänster klassificerades och värderades, hur nya yrkesgrupper växte fram och hur tekniska förändringar påverkade arbetsuppgifterna. Arkiven visar också hur kvinnodominerade grupper försökte stärka sin ställning, hur utbildningskraven förändrades och hur tjänstemännen förhöll sig till chefer, arbetsgivare och andra löntagargrupper.

TAM-Arkiv förvaltar omkring 11 000 hyllmeter handlingar från drygt 850 arkivbildare, från 1800-talets mitt fram till vår egen tid. Här finns centrala organisationer, förbund, yrkesföreningar, lokala klubbar och personarkiv med anknytning till tjänstemanna- och akademikerområdet. TAM-Arkiv har för närvarande 33 medlemsorganisationer och har till uppgift att vårda och tillgängliggöra deras arkiv samt främja forskning om tjänstemännens och akademikernas samhällsbetydelse.

För den som vill studera kontoristernas historia är HTF:s arkiv särskilt betydelsefullt. Där finns material från HTF:s föregångare, bland annat Svenska Kontoristförbundet och Svenska kontoristföreningarnas förbund. Arkivet innehåller protokoll, medlemstidningar, material från lokala klubbar och fotografier av kontorsanställda.

I Saco:s, TCO:s, Sveriges ingenjörers, Finansförbundets och andra förbunds arkiv går det att följa tjänstemännens organisering, lönepolitik och arbete med arbetsmiljö och yrkesfrågor. PTK:s omfattande arkiv dokumenterar bland annat förhandlingar och samverkan kring pensioner, försäkringar och arbetsmiljö. Det visar hur sådant som i dag kan framstå som självklara delar av en anställning har vuxit fram genom långvariga förhandlingar mellan tjänstemannaorganisationer och arbetsgivare.

TAM-Arkiv bevarar dessutom yrkesminnen och intervjuer. I dokumentationen Bankmannaminnen finns exempelvis 24 levnadsberättelser och två intervjuer med banktjänstemän. Där berättar de med egna ord om sina första anställningar, arbetsuppgifter, relationer till chefer och arbetskamrater, nya arbetsredskap, förändrade arbetstider och fackliga kontakter. Sådana källor för oss närmare människornas egna erfarenheter av kontorsarbetet.

En historia som kan fördjupas

Med hjälp av tjänstemannarörelsens arkiv skulle flera av de teman som Cederström behandlar kunna fördjupas. Det öppna kontorslandskapet blir då inte bara en arkitektonisk idé eller ett sätt att spara lokalyta, utan också en arbetsmiljöfråga som gav upphov till undersökningar, förhandlingar och protester. Datoriseringen blir inte bara en följd av nya maskiner, utan en förändring som påverkade bemanning, utbildningskrav, yrkesidentiteter och lönesättning.

Kvinnornas historia på kontoren handlar då inte endast om utsatthet och låga löner, utan också om organisering, professionalisering och kampen för likvärdiga villkor. Tjänstepensionen framträder inte bara som en förmån utan som resultatet av ett omfattande förhandlingsarbete. Även kontorets sociala miljö kan undersökas genom medlemsundersökningar, lokala klubbhandlingar, fotografier och personliga berättelser.

Expressens fråga om AI pekar samtidigt framåt. Diskussioner om hybridarbete, digital övervakning, digitalisering, arbetsbelastning och den psykosociala arbetsmiljön har funnit länge och varit högt upp på tjänstemannafackens dagordningar. För TAM-Arkivs medlemsorganisationer blir det därför viktigt att bevara inte bara de slutliga besluten och avtalen, utan också utredningarna, diskussionsunderlagen och erfarenheterna från arbetsplatserna.

En värdefull början

Att TAM-Arkivs material inte har använts är alltså inte ett skäl att avfärda Kontoret. Tvärtom är det en bok väl värd att läsa. Carl Cederström har skrivit en kunnig, underhållande och ofta överraskande berättelse om en miljö som format nästan hela det moderna samhället. Han har öppnat ett forskningsfält och gjort det tillgängligt för en bred läsekrets.

Ur TAM-Arkivs perspektiv blir boken samtidigt en påminnelse om att kontorets historia ännu inte är färdigskriven. Det finns fler röster att lyssna till och fler arkiv att undersöka.

Kontoret formade Sverige. Men tjänstemännen och akademikerna formade också kontoret – och spåren efter deras arbete finns bevarade i arkiven.

Bokuppgift: Carl Cederström, Kontoret. En historia om arbetsplatserna som formade Sverige, Albert Bonniers Förlag, 2026, 380 s.