När De Svenska Historiedagarna samlades i Gävle den 2–4 oktober fanns TAM-Arkiv på plats. Dagarna blev ett tillfälle att möta historiker, forskare och lärare – men också många människor som genom sina yrken och organisationer har en nära anknytning till TAM-Arkivs verksamhet. Två föredrag väckte särskilt intresse ur ett tjänstemanna- och arkivperspektiv: ett om Medelsvensson genom tiderna och ett om föräldrars tillit och motstånd till den svenska skolan.
Årets historiedagar hölls vid Högskolan i Gävle under rubriken Porten till Norrland. Platsen var väl vald. Gävle fick stadsprivilegier 1446 och räknas som Norrlands enda medeltida stad. Konferensens omfattande program sträckte sig från stadens arkeologi, samisk historia och Norrlands ekonomiska omvandling till järnvägar, utbildning, arbetsliv och historieundervisning.
För TAM-Arkiv var deltagandet också ett sätt att möta medlemmar i våra medlemsorganisationer. Historielärarna var särskilt väl synliga, både genom egna programpunkter och genom en stark närvaro bland konferensdeltagarna. Historielärarnas förening medverkade bland annat i seminarier om hur historiekultur kan föras in i klassrummet och om förhållandet mellan historiedidaktisk teori och praktisk undervisning.
Mötet med lärare är betydelsefullt för TAM-Arkiv. Arkiven bevaras inte enbart för framtidens specialiserade forskning. De kan också ge lärare och elever möjlighet att möta det förflutna genom autentiska handlingar, fotografier, tidskrifter och berättelser från arbets-livet.
När Medelsvensson blev tjänsteman
Ett av konferensens föredrag hade den till synes vardagliga huvudpersonen Medel-svensson. Historikern Carl Mikael Wærn-Carlsson, författare till boken Medelsvensson under 700 år, visade hur föreställningen om den genomsnittliga svensken har förändrats från medeltiden till vår egen tid.
Medelsvensson har naturligtvis aldrig funnits som en verklig person. Ordet är en statistisk konstruktion, sammansatt av de egenskaper, levnadsvillkor och beteenden som vid olika tidpunkter varit vanliga i befolkningen. Men genom att följa denna konstruerade genomsnittsmänniska kan större samhällsförändringar göras begripliga.
Ur TAM-Arkivs perspektiv var det särskilt intressant att den moderna berättelsen om Medelsvensson i hög grad också blev en berättelse om tjänstemannen. När Sverige för-ändrades från jordbruks- och industrisamhälle till tjänste- och kunskapssamhälle kom allt fler människor att arbeta med administration, ekonomi, teknik, utbildning, vård och andra kvalificerade tjänster.
Det är samma samhällsomvandling som avsatt omfattande spår i TAM-Arkivs samlingar. I tjänstemanna- och akademikerorganisationernas arkiv går det att följa förändringar av yrken, arbetsuppgifter och utbildningskrav, men också frågor om löner, arbetsmiljö, jämställdhet, pensioner och professionell identitet. Medelsvenssons historia är därför inte bara en historia om konsumtion, boende och familjeliv. Den är också en historia om ar-bete, organisering och de villkor som tjänstemän och akademiker levt under.
Tillit och motstånd i skolans historia
Ett annat föredrag med tydlig anknytning till TAM-Arkivs verksamhetsområde hölls av Sara Backman Prytz, docent vid Uppsala universitet. Hon presenterade sin forskning om svenska föräldrars relation till skolan från folkskolans framväxt till vår egen tid.
Föräldrars engagemang i sina barns utbildning är inte något nytt. Under 1800-talet var tilliten till den framväxande folkskolan långtifrån självklar. Föräldrar kunde motsätta sig både undervisningens innehåll och lärarnas sätt att fostra och disciplinera barnen. Även efter att den allmänna skolplikten hade införts 1882 var skolnärvaron ojämn.
Under det tidiga 1900-talet förekom organiserade skolstrejker. Missnöjda föräldrar höll gemensamt sina barn hemma, ibland under längre perioder, som protest mot en lärare eller mot förhållandena vid skolan. Skolstrejker var särskilt utbredda under 1920-talet.
Samtidigt växte andra former av föräldraengagemang fram. Föräldraföreningar skapade organiserade former för samarbete mellan hem och skola. När välfärdssamhället expanderade ökade också tilliten till skolan som institution, och skolan fick successivt ett större ansvar inte bara för undervisningen utan också för barnens fostran.
Backman Prytz leder forskningsprojektet Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861–2012. Projektet genomförs tillsammans med Germund Larsson vid Uppsala universitet och Joakim Landahl vid Stockholms universitet och pågår 2024–2027. Forskarna använder bland annat arkivmaterial från föräldraföreningar och äldre tidningsmaterial.
En central förändring gäller övergången från kollektivt till individuellt agerande. Under en stor del av 1900-talet organiserade sig föräldrar i föreningar och försökte påverka skol-systemet gemensamt. I dagens skola uppträder föräldrar oftare individuellt, som brukare eller kunder på en skolmarknad, med krav riktade mot den egna skolan och det egna barnets situation
Arkiven nyanserar dagens skoldebatt
Forskningen har tydliga paralleller till vår egen tids diskussioner. Frågor om skolfrånvaro, fostran, disciplin, betyg och ansvarsfördelningen mellan hem och skola framställs ofta som nya. Arkiven visar att många av konflikterna har en betydligt längre historia.
Även problematisk skolfrånvaro har haft olika beteckningar under skilda perioder. Det som i dag kan beskrivas med begreppet ”hemmasittare” har tidigare diskuterats som skolvägran eller i andra termer. Fenomenets uttryck och förklaringar har förändrats, men själva frågan om barn som inte vill eller förmår gå till skolan är inte ny.
För TAM-Arkiv är detta ett tydligt exempel på varför organisationsarkiv behöver bevaras. Föräldraföreningarnas handlingar ger ett perspektiv, medan lärarnas och deras organisationers arkiv ger ett annat. I lärarorganisationernas protokoll, tidskrifter, undersökningar och kongresshandlingar kan forskaren följa hur lärarkåren har diskuterat samarbetet med hemmen, skolans fostrande uppdrag, lärarnas professionella ansvar och de krav som riktats mot skolan.
När dessa olika arkiv möts blir det möjligt att studera relationen mellan hem och skola som en historisk process, inte enbart som en rad uppmärksammade konflikter.
Historia skapas också i tjänstemännens vardag
Historiedagarna i Gävle visade den stora bredden i dagens historiska forskning och för-medling. För TAM-Arkiv blev dagarna samtidigt en påminnelse om tjänstemännens och akademikernas centrala roll i samhällsutvecklingen.
De återfinns i berättelsen om den moderna Medelsvensson, i skolans förändring och i historielärarnas arbete med att föra kunskapen vidare till nya generationer. Deras organisationer har samtidigt skapat de arkiv som gör det möjligt att undersöka denna historia.
TAM-Arkivs uppgift är att se till att dessa erfarenheter, diskussioner och yrkesminnen bevaras, vårdas och blir tillgängliga – för forskningen, undervisningen och den fortsatta diskussionen om samhällets utveckling.
Lars-Erik Hansen