Innan ATP hade tillkommit var svenska medborgare endast tillförsäkrade folkpension efter pensioneringen. Tjänstemännens fackförbund hade dock genom avtal kommit överens om tjänstepension. Eftersom andra grupper på arbetsmarknaden (t.ex. LO-grupper) saknade detta fick de därför ett inkomstbortfall vid pensioneringen. Efter två tidigare utredningar som tillsatts 1947 och 1951, tillsatte regeringen ytterligare en pensionsberedning 1956. Utredningen bestod…
Kategori: Profilsida
T.C.O.
Styrelsen för det ”gamla” TCO vid bildandet 16-17 jan 1937 med ordförande Ruben Wagnsson. Åren efter första världskriget med depressioner och ekonomisk kris bidrog till att tjänstemännens organisationssträvanden intensifierades. Det tidigare nära förhållandet med arbetsgivarna och motståndet mot facklig organisering bröts. Även de offentliganställda tjänstemännen drabbades. Som exempel kan nämnas att Stockholms stads tjänstemän under…
Dacos historia
Dacos sista sammanträde med arbetsutskottet den 11 juni 1944 på Foresta, Lidingö, inför samgåendet med T.C.O. och bildandet av centralorganisationen TCO. De fackliga organisationssträvandena bland tjänstemännen kom igång förhållandevis sent. Det existerade visserligen sammanslutningar bland tjänstemän redan under 1800-talet. Men dessa hade huvudsakligen karaktären av sällskapsföreningar. De ursprungligen patriarkaliska förhållandena i företagen ledde till personliga…
Samhällets stöttepelare, reformarbetets pådrivare
Begreppet medelklass är besvärligt. Ännu A O Wallenberg, Enskilda Bankens grundare och Stockholms rikaste man, räknade sig till medelklassen. Ehuru biskopsson kunde han inte gärna kallas aristokrat, han måste arbeta för sin försörjning och han gifte sig med kvinnor av folket. Visserligen bör man väl med Sten Carlssons terminologi kunna karakterisera honom som en ofrälse…
"En glansfull framtid" – Ur TCO:s historia 1944-2010
När facklig historia skrivs har historiker och samhällsvetare ägnat liten uppmärksamhet åt tjänstemannarörelsen jämfört med den fackliga arbetarrörelsen. En glansfull framtid – Ur TCO:s historia 1944-2010 är skriven av tidigare TCO-medarbetaren Uno Westerlund, och analyserar TCO:s roll i samhället, i egenskap av centralorganisation för förbund av de anställda vilka beskrivits med ord som ”tjänstemannaklassen, medelklassens…
Tjänstemännens centralorganisations historia
På tidslinjen nedan kan du läsa mer om de frågor som TCO varit engagerade i. Sedan starten har organisationen också genomgått både större och mindre omorganisationer och förändringar, vilka är markerade på vänster sida av tidslinjen. Du kan också läsa en sammanfattande historik om TCO:s historia, biografier för TCO:s ordföranden, och om TCO:s kärnfrågor. …
Biografier
Ordföranden i TCO Ruben Wagnsson – ordförande 1944-1947 Harald Adamsson – ordförande 1947-1960 Filip Anger – t.f. ordförande 1960-1961 Otto Nordenskiöld – ordförande 1961-1970 Lennart Bodström – ordförande 1970-1982 Björn Rosengren – ordförande 1982-1994 Inger Ohlsson – ordförande 1994-1999 Sture Nordh – ordförande 1999-2011 Eva Nordmark – ordförande 2011-2019 Therese Svanström – ordförande 2019-…
Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna
Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorers hjärtefrågor var från första början ekonomernas arbetsuppgifter och befogenheter, deras tjänsteställning, rätt till olika tjänster och vikariat samt titlar samt löner och anställningsavtal. Man planerar tidigt in att uppvakta finansminister Ernst Wigforss för att diskutera anställningsfrågan. Mötet är satt att äga rum den 4 september 1939, den 3 september bryter andra världskriget…
Gränsdragningsstrider med JUSEK
1969 slår Sveriges Juristförbundet sig samman med Sveriges Samhällsvetarförbundet och bildar Jurist- och samhällsvetareförbundet, JUS. CR och JUS har nu nästan likadana rekryteringsnormer inskrivna i sina stadgar. Med 1969 års högskolereform försvinner civilekonomexamen som en självständig examen. Utbildningen infogas istället i den samhällsvetenskapliga utbildningen i stort, vilket gör att avgränsningen mellan den sektor som CR…
Utbildning och status
Ekonomiutbildningens kvalitet och innehåll liksom antalet antalet utbildningsplatser och utbildningsorter har alltid varit en av förbundets kärnfrågor. En viktig förutsättning för ett bra arbetsliv är den grund man får genom sin utbildning. Vid tiden för FST:s bildande fanns inte krav på någon särskild utbildning för taxeringsrevisorer – vägen till ekonomyrket var att antingen läsa på…