Svenska Bankmannaföreningen, som skulle komma att bli Finansförbundet, bildades år 1887 i Stockholm för att tillvarata bankanställdas intressen och för att verka som en kamratklubb. Under organisationens första år fungerade den mest som en herrklubb (kvinnliga bankanställda fick inte tillträde förrän år 1911). Man ägnade sig åt föredrag, diskussioner och ”sällskaplig samvaro”. Exempelvis anordnades föreläsningar…
Kategori: Profilsida
Bakgrund: bankernas och banktjänstemannayrkets framväxt i Sverige
På 1830- och 40-talen bredde marknadsekonomin ut sig i Sverige och det skedde en ekonomisk tillväxt med ökad handel, vilket gjorde att även bankväsendet växte. Några små privata affärsbanker med enskilda ägare bildades 1830-talet varav den första var Skånska privatbanken i Ystad, år 1830, och år 1833 bildades Wermlands Provincialbank. Under de två närmaste decennierna…
Från kamratklubb till facklig organisation
Under 1800-talet växte och utvecklades Sveriges ekonomi i takt med att industrialiseringen av landet och handeln utvecklades. Ett system av affärsbanker och sparbanker byggdes ut och antalet bankanställda ökade snabbt. Bankernas och banktjänstemannayrkets framväxt i Sverige Finansförbundet var en stockholmsbaserad intresseförening och kamratklubb de första åren men utvecklades under 1900-talets första hälft till en nationell…
Finansförbundet – längre historik
De första åren: sällskaps- och intresseklubb Svenska Bankmannaföreningen, som skulle komma att bli Finansförbundet, bildades år 1887 i Stockholm för att tillvarata bankanställdas intressen och för att verka som en kamratklubb. Det första förberedande mötet hölls den 12 november 1887 i Stockholm och några dagar senare, den 16 november, formuleras syftet med föreningen: det skulle…
Polishistoria – uppslag till studier
1947 års förhandlingsordning Allt sedan de första polisföreningarna bildades runt förra sekelskiftet har löneförhandlingarna skett lokalt. Detta ledde till att löneskillnaderna var så kraftiga till förmån för storstäderna att arbetsgivaren, Stadsförbundet och SPF enades om att utarbeta ett förslag om förstatligande av polisväsendet med uppgjorda löneskalor. Detta resulterade i att kommunala tjänstemän fick förhandlingsrätt. I…
Tjänstemännens centralorganisations historia
På tidslinjen nedan kan du läsa mer om de frågor som TCO varit engagerade i. Sedan starten har organisationen också genomgått både större och mindre omorganisationer och förändringar, vilka är markerade på vänster sida av tidslinjen. Du kan också läsa en sammanfattande historik om TCO:s historia, biografier för TCO:s ordföranden, och om TCO:s kärnfrågor. …
Biografier
Ordföranden i TCO Ruben Wagnsson – ordförande 1944-1947 Harald Adamsson – ordförande 1947-1960 Filip Anger – t.f. ordförande 1960-1961 Otto Nordenskiöld – ordförande 1961-1970 Lennart Bodström – ordförande 1970-1982 Björn Rosengren – ordförande 1982-1994 Inger Ohlsson – ordförande 1994-1999 Sture Nordh – ordförande 1999-2011 Eva Nordmark – ordförande 2011-2019 Therese Svanström – ordförande 2019-…
Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna
Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorers hjärtefrågor var från första början ekonomernas arbetsuppgifter och befogenheter, deras tjänsteställning, rätt till olika tjänster och vikariat samt titlar samt löner och anställningsavtal. Man planerar tidigt in att uppvakta finansminister Ernst Wigforss för att diskutera anställningsfrågan. Mötet är satt att äga rum den 4 september 1939, den 3 september bryter andra världskriget…
Gränsdragningsstrider med JUSEK
1969 slår Sveriges Juristförbundet sig samman med Sveriges Samhällsvetarförbundet och bildar Jurist- och samhällsvetareförbundet, JUS. CR och JUS har nu nästan likadana rekryteringsnormer inskrivna i sina stadgar. Med 1969 års högskolereform försvinner civilekonomexamen som en självständig examen. Utbildningen infogas istället i den samhällsvetenskapliga utbildningen i stort, vilket gör att avgränsningen mellan den sektor som CR…
Utbildning och status
Ekonomiutbildningens kvalitet och innehåll liksom antalet antalet utbildningsplatser och utbildningsorter har alltid varit en av förbundets kärnfrågor. En viktig förutsättning för ett bra arbetsliv är den grund man får genom sin utbildning. Vid tiden för FST:s bildande fanns inte krav på någon särskild utbildning för taxeringsrevisorer – vägen till ekonomyrket var att antingen läsa på…