Kategori: Profilsida

År 1918 inkom en motion till Svenska Banktjänstemannaföreningens styrelse från Skaraborgs läns representanter som föreslog att föreningen skulle inrätta en skiljenämnd. Till skiljenämnden skull föreningens medlemmar kunna vända sig i tvistefrågor med arbetsgivaren. Motionen behandlades på följande representantskap och utlöste en första diskussion som satt avtryck i föreningens protokoller om föreningen skulle ha en mer…

Från första världskriget till och med 1930-talet var en tid av stark expansion för tjänstesektorn i Sverige.  Arbetsdelning och specialisering ökade samtidigt och arbetsförhållandena på många kontor kom mer att påminna om industriarbetarnas. Mekanisering och standardisering av delar av arbetet blev mer och mer vanligt, inte bara i banksektorn. Genom den tekniska utvecklingen kunde kvalificerad…

År 1908 bildades på Viktor von Zeipels initiativ en kommitté för ”utredning af frågor rörande föreningens framtida program”. Viktor von Zeipel hade varit föreningens ordförande år 1904-1906 och skulle komma att bli föreningens första ombudsman. Kommittén tog bland annat frågan om bildandet av filialföreningar upp.  Frågeformulär skickades ut till banktjänstemän i hela landet. Bland de…

Svenska Bankmannaföreningen, som skulle komma att bli Finansförbundet, bildades år 1887 i Stockholm för att tillvarata bankanställdas intressen och för att verka som en kamratklubb. Under organisationens första år fungerade den mest som en herrklubb (kvinnliga bankanställda fick inte tillträde förrän år 1911).  Man ägnade sig åt föredrag, diskussioner och ”sällskaplig samvaro”. Exempelvis anordnades föreläsningar…

På 1830- och 40-talen bredde marknadsekonomin ut sig i Sverige och det skedde en ekonomisk tillväxt med ökad handel, vilket gjorde att även bankväsendet växte. Några små privata affärsbanker med enskilda ägare bildades 1830-talet varav den första var Skånska privatbanken i Ystad, år 1830, och år 1833 bildades Wermlands Provincialbank. Under de två närmaste decennierna…