De första åren: sällskaps- och intresseklubb Svenska Bankmannaföreningen, som skulle komma att bli Finansförbundet, bildades år 1887 i Stockholm för att tillvarata bankanställdas intressen och för att verka som en kamratklubb. Det första förberedande mötet hölls den 12 november 1887 i Stockholm och några dagar senare, den 16 november, formuleras syftet med föreningen: det skulle…
Kategori: Profilsida
Polishistoria – uppslag till studier
1947 års förhandlingsordning Allt sedan de första polisföreningarna bildades runt förra sekelskiftet har löneförhandlingarna skett lokalt. Detta ledde till att löneskillnaderna var så kraftiga till förmån för storstäderna att arbetsgivaren, Stadsförbundet och SPF enades om att utarbeta ett förslag om förstatligande av polisväsendet med uppgjorda löneskalor. Detta resulterade i att kommunala tjänstemän fick förhandlingsrätt. I…
Civilekonomernas historia
Civilekonomernas Riksförbunds historia Civilekonomerna organiserar idag civilekonomer och studerande som avser att avlägga lägst ekonomie kandidatexamen (el. motsvarande). Som fackförbund arbetar man för medlemmarnas villkor i arbetslivet och som intresseorganisation för medlemmarnas karriärsutveckling. Men det hela började på 1930-talet. ”Herrar Taxeringsrevisorer”, så inleder Ernst G Bergqvist en skrivelse daterad 19 november 1937 som går ut…
Mot facklig verksamhet
År 1918 inkom en motion till Svenska Banktjänstemannaföreningens styrelse från Skaraborgs läns representanter som föreslog att föreningen skulle inrätta en skiljenämnd. Till skiljenämnden skull föreningens medlemmar kunna vända sig i tvistefrågor med arbetsgivaren. Motionen behandlades på följande representantskap och utlöste en första diskussion som satt avtryck i föreningens protokoller om föreningen skulle ha en mer…
Mellankrigstid: bankyrket i förvandling
Från första världskriget till och med 1930-talet var en tid av stark expansion för tjänstesektorn i Sverige. Arbetsdelning och specialisering ökade samtidigt och arbetsförhållandena på många kontor kom mer att påminna om industriarbetarnas. Mekanisering och standardisering av delar av arbetet blev mer och mer vanligt, inte bara i banksektorn. Genom den tekniska utvecklingen kunde kvalificerad…
Pensionsreformen
1994 fattade riksdagen beslut om en reformering av pensionssystemet eftersom man ansåg att det var för kostsamt med ett förmånsbaserat system. Vänsterpartiet var det enda partiet i riksdagen som motsatte sig förändringen. I det nya systemet grundar sig pensionen delvis på livsinkomsten och delvis på inbetalda premier. Tilläggspension hette tidigare allmän tilläggspension (ATP), men bytte…
Allmänna tilläggspensionen (ATP)
Innan ATP hade tillkommit var svenska medborgare endast tillförsäkrade folkpension efter pensioneringen. Tjänstemännens fackförbund hade dock genom avtal kommit överens om tjänstepension. Eftersom andra grupper på arbetsmarknaden (t.ex. LO-grupper) saknade detta fick de därför ett inkomstbortfall vid pensioneringen. Efter två tidigare utredningar som tillsatts 1947 och 1951, tillsatte regeringen ytterligare en pensionsberedning 1956. Utredningen bestod…
T.C.O.
Styrelsen för det ”gamla” TCO vid bildandet 16-17 jan 1937 med ordförande Ruben Wagnsson. Åren efter första världskriget med depressioner och ekonomisk kris bidrog till att tjänstemännens organisationssträvanden intensifierades. Det tidigare nära förhållandet med arbetsgivarna och motståndet mot facklig organisering bröts. Även de offentliganställda tjänstemännen drabbades. Som exempel kan nämnas att Stockholms stads tjänstemän under…
Dacos historia
Dacos sista sammanträde med arbetsutskottet den 11 juni 1944 på Foresta, Lidingö, inför samgåendet med T.C.O. och bildandet av centralorganisationen TCO. De fackliga organisationssträvandena bland tjänstemännen kom igång förhållandevis sent. Det existerade visserligen sammanslutningar bland tjänstemän redan under 1800-talet. Men dessa hade huvudsakligen karaktären av sällskapsföreningar. De ursprungligen patriarkaliska förhållandena i företagen ledde till personliga…
Samhällets stöttepelare, reformarbetets pådrivare
Begreppet medelklass är besvärligt. Ännu A O Wallenberg, Enskilda Bankens grundare och Stockholms rikaste man, räknade sig till medelklassen. Ehuru biskopsson kunde han inte gärna kallas aristokrat, han måste arbeta för sin försörjning och han gifte sig med kvinnor av folket. Visserligen bör man väl med Sten Carlssons terminologi kunna karakterisera honom som en ofrälse…