Vad innebär det att vara polis? Polisyrket och polisens roll och betydelse är högaktuell i dagens samhällsdebatt. Därför är det intressant att TAM-Arkiv har givit ut en forskningsantologi om polisyrket och dess historia.
Det var 2012 som TAM-Arkivs forskningsråd gav ut polisantologin ”Polisen i förändring: konflikter, organisering och genus inom polisen under 1900-talet.” I bokens inledning konstateras det att den svenska polisens historia ännu så länge är sparsamt utforskad. Samtidigt är polisyrket en yrkesgrupp som har – och länge haft – en central funktion i samhället. De ska se till att lagar efterlevs och att ordningen upprätthålls. Därför är det välkommet att TAM i sin antologi samlar forskning om polisen för att öka kunskapen om denna yrkesgrupps förflutna.
Antologin består av tre delar. De olika bidragen behandlar flera olika perspektiv på polisyrket från slutet av 1800-talet fram till idag.
Det första kapitlet handlar om polisyrkets utveckling 1853-1917. Där belyses hur polisen rekryterat poliser från olika sociala skikt. 1850 fick polisen i Stockholm en ny, mer modern och större polisorganisation. Det var en brokig skara som ursprungligen patrullerade i huvudstaden. De flesta kom från de lägre samhällsskikten. Det fanns många disciplinproblem inom poliskåren inledningsvis och omsättningen på personal var stor. Så småningom rekryterades allt fler militärer och disciplinproblemen minskade. Successivt tillkom utbildning med inslag av samhällskunskap, etik och psykologi: : polisyrket har professionaliserats alltmer.
Det andra bidraget handlar om den tidiga polisfackliga föreningen ”Kamraten” och den polisfackliga vänsterrörelse som växte fram i Malmö på 1910- och 20-talet. Det lokala polisfacket i Malmö utgjorde en del av stadens socialdemokratiska arbetarrörelse. Det pågick även en identitetsskapande process inom rörelsen med målet att få de fackligt anslutna poliserna att se sig själva som ”arbetare”. Senare har polisfacket influerats av andra politiska strömningar i tiden. I kapitlet konstateras att det finns all anledning att forska vidare kring svensk polisfacklig historia. Vilka ideologiska krafter har under olika tider påverkat poliskåren och dess organisation?
Hur är det att vara kvinna och polis? Det är rubriken på det sista bidraget i antologin. I Sverige har det funnits kvinnor i poliskåren sedan början på 1900-talet. Ursprungligen arbetade kvinnorna med sociala uppgifter inom poliskåren. Bidraget belyser hur kvinnor inom polisen har bemötts under tidernas lopp. Kvinnor fick tillträde till polisskolans grundutbildning i början av 1950-talet, men de fick inte börja jobba som samma villkor som männen förrän 1958. Sedan 1908 hade kvinnorna (de kallades då ”polissystrar”) speciella uppgifter riktade mot kvinnor och barn. De var ofta utbildade sjuksköterskor eller hade någon typ av social utbildning.
Polisyrket är traditionellt ett manligt kodat yrke och det tar lång tid att förändra strukturer, konstaterar bidragsförfattarna. Samtidigt har mycket hänt – inte minst efter förstatligandet 1965.
TAM-Arkivs antologi om polisyrket ger en intressant bild av hur polisyrket har förändrats genom tiderna. Att ha en historisk blick på yrket kan vara värdefullt i en tid då polisyrket åter blivit en yrkesgrupp som kommit i rampljuset. Läs boken!
Litteratur: Polisen i förändring: konflikter, organisering och genus inom polisen under 1900-talet. 2012. Redaktion av Johanna Dahlgren. Tjänstemän & Historia, skrifter utgivna av TAM-Arkivs forskningsråd.