En japansk forskare från Osaka – Miki Kishida – har just besökt TAM-Arkiv. Hon är intresserad av den svenska fackföreningsrörelsen. För tillfället är det lönepolitiken hon fördjupar sig i och hon gör jämförelser mellan den svenska och den japanska fackföreningsrörelsen.

Hur kommer det sig så att hon besöker just TAM-Arkiv? Det visar sig att hon tidigare tillbringat ett år på Linköpings universitet och sedan har hon återkommit till Sverige för att forska om svenskt arbetsliv och svensk fackföreningsrörelser:

– I Japan står fackföreningarna närmare arbetsgivarna, förklarar Miki.

I Sverige är facken både oberoende aktörer samtidigt som de eftersträvar ett samarbete med arbetsgivarsidan. Miki är intresserade av den svenska fackföreningsrörelsen. I övriga världen har antalet människor som är organiserade fackligt stadigt sjunkit. I Sverige har man bibehållit en hög organisationsnivå. Hon är imponerad över detta faktum:

-Hur har man kunna behålla en så hög anslutningsgrad?

Själv är hon medlem i ett lärarfack i Japan så hon brinner speciellt för denna yrkesgrupps organisering.

Det hon studerar just för tillfället är lönepolitikens förändring inom tjänstemannarörelsen. Hon har beställt fram material från fackförbundet SIF (Svenska Industritjänstemannaförbundet). Förbundet som sedermera gick samman med HTF och bildade Unionen. Det hon speciellt intresserar sig för är hur förbundet gick från att arbeta för en kollektiv lönepolitik till att förespråka individuell lönesättning. Miki ser både för- och nackdelar med detta.

-Men det minskar nog solidaritetskänslan bland löntagarna, tror hon.

Hur upplever hon då TAM-Arkiv? Vad tycker hon bemötandet från institutionens arkivarier och annan personal?

-Väldigt, väldigt vänliga och hjälpsamma. Behöver man material så finns det stöd i efterfrågan och framtagningen av materialet är välordnat, betonar hon.

Hon har varit i kontakt med TAM flera gånger och alltid fått den hjälp hon behövt. I Japan är arkiven annorlunda organiserade berättar hon. Det är inte samma ordning i arkiven och man måste vara forskare eller student för att besöka institutionerna. Vem som helst kan inte besöka arkiven.

Vi tackar Miki för hennes besök och hoppas att vi får fler utländska besökare!