Dagens svenska samhälle säger sig värna om individens frihet. Ändå ökar kontrollen av vårt arbetsliv, bland annat genom nya tekniska innovationer. Etnologen Daniel Bodén har skrivit en bok om övervakningen i arbetslivet under 200 år.
Är tekniken något som frigör oss från arbetets tvång? Eller något som förslavar människan? I Daniel Bodéns nya bok Från vällingklocka till minutjakt vill problematisera våra invanda idéer. Tekniken är inte neutral konstaterar han. Enligt Bodén måste tekniken förstås mot bakgrund av klassförhållanden. Kapitalet söker ständigt konkurrensfördelar och vill med hjälp av ny teknik förbilliga produktionen. Det påverkas också av arbetstagarnas ställningstaganden och förmågor. Det är sällan tekniken i sig som driver förändringarna utan den måste ses som en del av det samhälle i vilken den utvecklas. Om vi endast studerar det som skiljer vår samtid från det förflutna riskerar vi att missa viktiga aspekter. Ny teknik bygger nämligen på redan tillämpade former. Behovet att utöva kontroll är samtidigt något man kan spåra genom historien.
Bodén ger oss en historisk exposé över de olika former av teknik som nyttjats i Sverige för att kontrollera arbetstagarna under 200 års tid. Han börjar med jordbrukssamhället där arbetslivet inte styrdes efter klockan och fortsätter med industrialismen där arbetstagarna underordnades en industriell tidsregim. Det svenska facket centralt intog tidigt en linje som prioriterade samförstånd mellan arbetsmarknadens parter – löntagare och arbetsgivare. Fackföreningsrörelsen hade inställningen att den nya tekniken i grunden var av godo, även om inte alla arbetstagare höll med. Skogsarbetare kunde t.ex. på 1970-talet rikta alltmer kritik mot det uppskruvade arbetstempo som tekniken medförde.
Berättelsen fortsätter sedan och beskriver framväxten av dagens ”tjänstesamhälle”. Fabriker lades ned och sådant som vård, omsorg, handel och annan service blev kvar. Arbeten där man ska hantera människor blev allt viktigare. Postbyråkratiska arbetsformer är vanliga inom kontors – och tjänstemannayrken. Det handlar om ”mjuk styrning” genom normer. Ibland kan det finnas förväntningar på anställdas värderingar och attityder. Att ”kontrollera själen” kan ibland bli viktigare än att kontrollera kroppen.
Bodéns nya bok ger en intressant inblick både i beständigheten i kontrollen av arbetstagare och hur dess former förändrats över tid. ”Tvingarna dras åt” heter det sista kapitlet. Vart är vi på väg när digitalisering och GPS ger nya möjligheter att – i detalj – kontrollera arbetstagarna…? En angelägen bok om vår framtid alltså!!
Litteratur: Daniel Bodén. 2023. Från vällingklocka till minutjakt: övervakning och styrning av arbetet från dagsverken till gigekonomi. Arkiv förlag.