Margareta Bratt Carlström är konsult med inriktning på arbetsmiljöfrågor. Hon har arbetat med ergonomi och andra arbetsmiljöfrågor under ett långt arbetsliv. Vilka lärdomar vill hon föra vidare?

Margareta började sin bana som sjukgymnast. På 1980-talet utbildade sig Margareta till denna profession och arbetade sedan som behandlande sjukgymnast i tio år. Då bestämde hon sig för att sadla om och bli ergonom:

–Jag insåg vid den tiden att jag inte ”ville arbeta i efterhand”, förklarar hon.

Som sjukgymnast jobbade hon med de skador och besvär som uppstått. Men det viktigaste borde ju vara att se till att de inte uppstår – att arbeta förbyggande. Och det är ju just det som ergonomi handlar om. Ergonomi är läran om utformning och anpassning av arbete och miljö till människans förutsättningar och behov. Margareta arbetade sedan som ergonom under många år, både inom region Stockholm och i privata verksamheter. Under de sista tio åren av sitt arbetsliv vidgade hon perspektivet; hon började då arbeta bredare med arbetsmiljöfrågor generellt. Hon arbetade bl.a. på det statliga Arbetsmiljöverket och inom företagshälsa.

Vad gör hon idag?

–Nu är jag glad tidsmiljonär! utbrister Margareta.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har hon all tid i världen, hon har nämligen blivit pensionär. Men hon har fortfarande en del uppdrag som arbetsmiljökonsult. Det blir mest föreläsningar om arbetsmiljöns regelverk och ergonomi. Hennes föreläsningar riktar sig bl.a. till chefer och arbetsmiljöombud. Idag undervisar hon inte endast om ergonomi utan har vidgat sitt perspektiv.

Hur mycket av kroppsliga besvär tror hon är relaterade till rent fysiska faktorer som arbetsställningar, arbetsrörelser och arbetsutrustning och hur mycket handlar om psykiska & organisatoriska faktorer?

–Det är mycket svårt att säga…

Men om hon får höfta till kan hon tänka sig att kanske en tredjedel handlar om organisatoriska och stressrelaterade faktorer och två tredjedelar handlar om rent fysiska faktorer som t.ex. medarbetares arbetsställningar och arbetsrörelser.

Det är viktigt att tänka på hur man använder sin kropp i arbetet betonar Margareta. Många har en rätt dålig kroppskännedom. Man bör vara avspänd och medveten om sin hållning och hur man rör sig i jobbet. Vissa människor kan säga: ”rör inte min stol”, en ergonom har ställt in den för att jag ska sitta rätt. Problemet är att det inte finns ett ”rätt” sätt att sitta. Jag måste själv känna in min kropp och förstå mina behov.  Det är tyvärr väldigt mycket stillasittande för många i dagens arbetsliv. Det är viktigt att ha enkelt reglerbara bord så man också kan stå upp.

Vad är då det bästa ergonomiska rådet hon kan ge?

På individnivå handlar det om att inse att ”Nästa arbetsställning jag intar är den bästa”. Det mesta handlar om variation. Att tidvis sitta och tidvis stå, att röra sig på många olika sätt. Att variera sig i det oändliga. Att inte fastna i ett mönster.

Är du arbetsgivare är hennes råd: låt arbetsplatsens arbetsmiljöombud och dina medarbetare vara med i förändringsprocesser. Om det handlar om organisatoriska förändringar på arbetsplatsen är det också viktigt att medarbetarna direkt eller via sin fackliga representant har ett ord med i laget. Ha en öppen dialog med facket och medarbetarna om arbetsplatsen.

Andra råd till arbetsgivarna är att ta in en kunnig ergonom, både vid planering av arbetsplatser och arbetsflöden samt för genomgång av bra sätt att använda arbetsutrustningen. Det är också viktigt att ha flexibla och enkelt justerbara bord och stolar. Vissa arbetsgivare har berättat för Margareta att de tycker att elbord är dyra. Då brukar Margareta säga:

–Se det som en investering istället!

Tänk på vad det annars kan kosta i form av sämre produktivitet och kvalitet samt sjukfrånvaro. På sikt lönar det sig alltid att arbeta för en god fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö, avslutar hon vårt samtal.