Mycket hinner utvecklas och förändras under en livstid. Det gäller alla tidsperioder. När det kommer till digitalisering upplever jag ändå att ovanligt mycket har hänt från det att jag föddes och fram till i dag. På gott och ont. Jag har en fot i det gamla och en i det nya och vet inte riktigt vilken av dem jag ska väga min tyngd på. Självklart underlättar och förenklar den digitala utvecklingen många saker medan annat upplevs onödigt komplicerat och riskerar att betydelsefulla saker förloras på vägen.

Det är inte bara jag som funderar i dessa banor. I boken Mitt analoga jag i en digital värld, utgiven 2021 på förlaget Wijk, reflekterar huvudförfattare Fredrik B Nilsson, född 1971, över hur han upplever att befinna sig i en tid med så stora förändringar i den digitala utvecklingen. Uppvuxen i en tillfredsställande analog tillvaro i ovisshet om framtidens digitalisering väcks tankar att ta fasta på och ifrågasätta i nutid.

I boken presenterar också sju andra personer i olika åldrar och med olika bakgrund och sysselsättningar sin erfarenhet och subjektiva syn på detsamma. Det rör sig kring skrivmaskiner och Tipp-ex, ordbehandlare, brädspel, inspelningskassetter, vinyler och CD, digitala verktyg i skolan, digital stress respektive frizoner och väldigt mycket mer.

Att läsa i den papperstryckta boken känns trösterikt då det inger en känsla av att inte vara ensam om att känna en vilsenhet i det digitala. Det är dock inte fråga om att framföra ett onyanserat motstånd mot den digitala världen, däremot att lyfta olika förhållningssätt till den och funderingar kring hur vi kan möta och hantera allt det nya samtidigt som vi bevarar delar av vårt analoga arv.

Mitt analoga jag i en digital värld är underhållande och intressant läsning om det analoga och digitala genom olika perspektiv och inbjuder till värdefull diskussion.