Hur påverkas arkitekturen av samhällsutvecklingen? En ny bok om den legendariske arkitekten Gunnar Asplund ger perspektiv på hans arkitektur och hur den formats av tidens strömningar.
Få personer har haft lika stor betydelse för svensk arkitektur som Gunnar Asplund. Hans liv har skildrats tidigare. Få har gjort en lika djupgående studie av hans arbete som Eva Eriksson – en välrenommerad arkitekturhistoriker med erfarenhet som författare och arkitekturkritiker på Dagens Nyheter. Hennes verk Gunnar Asplund. Arkitekt i brytningstid 1909–1931 handlar om en avgörande period i hans liv och skapande.
Boken följer Asplunds karriär från 1909 – då han tog sina första steg som arkitekt – fram till 1931. Ett drygt år efter att Stockholmsutställningen 1930 hade gjort honom känd internationellt. Under denna period skapade han några av sina mest epokgörande verk, däribland Stockholms stadsbibliotek, Tingshuset i Sölvesborg och Skogskapellet på Skogskyrkogården.
Vad är det då för typ av bok Eriksson har skrivit? Redan vid första anblick är det ett imponerande verk – en mycket omfångsrik bok på 590 sidor. Att läsa den är ett omfattande projekt, men för den som fascineras av Asplunds arkitektur är det en spännande upplevelse!
Eriksson ger inte bara en djupgående skildring av Asplunds arbete, utan sätter också in det i ett samhälleligt sammanhang. Hans uppdrag speglade sin tids skiftande behov, och många av hans visioner blev aldrig realiserade. Genom hans brev, ritningar och skisser kan vi fortfarande följa hur hans idéer växte fram. En stor del av detta material finns bevarat på ArkDes – Sveriges nationella centrum för arkitektur och design – och har varit en ovärderlig källa för Eriksson i hennes arbete.
”För Gunnar Asplund blev även det minsta och ringaste till något väsentligt sett i ljuset av ett inre sammanhang”, skrev textilkonstnären Elsa Gullberg. Det är en insikt som också blir tydlig när man studerar hans skisser och ritningar.
Asplunds karriär utspelade sig under en dramatisk tid av samhällsförändringar. Första världskriget orsakade livsmedelsbrist och hungerkravaller i Sverige. Spanska sjukan spreds snabbt. Fattigdomen var utbredd. Men de svåra förhållandena ledde också till sociala reformer såsom allmän rösträtt, folkbildning och folkbiblioteksväsendet – en utveckling som också återspeglades i Asplunds arbete. Stockholms stadsbibliotek är ett tydligt exempel på detta. Byggnaden var inte bara en arkitektonisk prestation utan också en manifestation av tidens demokratiska bildningsideal. Kunskapen och litteraturen skulle vara tillgänglig för alla medborgare.
Eva Eriksson har skrivit en fascinerande och gedigen bok om en av Sveriges mest betydelsefulla arkitekter.
Litteratur: Eva Eriksson. Gunnar Asplund. Arkitekt i brytningstid 1909–1931. Appel förlag, 2025.