Henrik Björck – idéhistoriker och ledamot av TAM-Arkivs forskningsråd – har givit ut en ny bok om ekonomiprofessionen och Handelshögskolans historia. Den spännande volymen som vi här presenterar, recenserades också i senaste numret av tidskriften Nio-Fem ( nr 2, 2023).

Idéhistorikern Henrik Björcks bok Vetenskap och Affärer handlar om Handelshögskolan i Stockholm, en institution som inrättades 1909. Institutionens uppgift var: ”att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet”. Björck belyser bakgrunden till initiativet att skapa en ny handelshögskola och jämför med utvecklingen i Göteborg.

Björcks bok skildrar på ett initierat sätt tillkomsten av ekonomisk undervisning och forskning i Sverige. En central frågeställning i analysen är för vilka det var väsentligt att undervisningen bedrevs på vetenskapliga grunder. Var det för det praktiska livets affärsmän? För den nya institutionens lärarkår? Eller kanske för den framväxande kåren av ekonomer? I boken beskrivs hur alumner från Handelshögskolan som blivit framgångsrika företagsledare vände sig mot tanken att de studerande skulle bli ännu äldre innan de kom ut i affärslivet. ”Mer färdigheter och mindre vetenskap” var deras motto. En tydlig motröst återfanns hos lärarkåren. Enligt deras mening skulle Handelshögskolan inte utvecklas till en ”korvstoppningsapparat som utbildade praktiska färdigheter istället för självständig tankeförmåga.”

Olika strävanden ledde slutligen till att de båda handelshögskolorna 1946 respektive 1950 erhöll rätt att ordna disputationer och promotioner för ekonomie doktorsgrad. De hade nu en plats i det högre utbildningssystemet.

Björck analyserar också den roll som nationalekonomi och ekonomisk historia kom att spela i Handelshögskolans utveckling. Nationalekonomins uppgift var att ge ekonomisk allmänbildning som tog sikte på affärsvärlden. Det gällde här att undvika ”tomma” teorier. Nationalekonomen Bertil Ohlin gjorde en analogi mellan teori och praktik inom olika ekonomiska fält med den som råder mellan den sanningssökande naturforskningen och den tekniska forskningens tillämpande vetenskap. Ohlin sökte visa att teorin egentligen var praktisk: den moderna företagsledaren måste ta hjälp av forskningen. Samtidigt var han tvungen att medge att den inte hade svar på affärslivets alla frågor.

Henrik Björcks historik över ekonomprofessionens utveckling är inte den första: tidigare har företagsekonomer skrivit om professionens historia. Björck vill komplettera bilden utifrån sin position som fackhistoriker. En ny insikt som han förmedlar – jämfört med tidigare studier – är att han nyanserar bilden av Handelshögskolan som nästan helt beroende av privata initiativ: något som ofta upprepats. Björck visar hur sådana insatser samverkade med bidrag från det allmänna.

Ekonomiutbildningen expanderade successivt som universitetsämne. Kärnan i utbildningen – företagsekonomin – har vuxit till att bli det största samhällsvetenskapliga ämnet. Idag kan man diskutera hur väl ämnesnamnet speglar den mångfald av verksamheter som nu bedrivs under denna beteckning, noterar Björck. Dags att byta namn? 

Henrik Björck har åstadkommit ett genuint bidrag till forskningen om ekonomiämnets utveckling i Sverige. Samtidigt ger han intressanta inblickar i hur en institution som Handelshögskolan blir till.

Litteratur: Henrik Björck. Vetenskap och affärer: ekonomiutbildningens akademisering speglad i Handelshögskolans bana genom 1900-talets första hälft. Makadam. 2023.