Många är de – i en fjärran tid tongivande gestalter som senare, i likhet med mindre bemärkta människor, försvunnit i glömskan; i ett slags ”historiens töcken”. Vissa av dem borde vi nog återkalla minnet av. En kvinna som haft stor betydelse på flera områden är Svensk sjuksköterskeförenings forna
ledare Gerda Höjer.

Mellan 1945 och 1960 var hon ordförande i Svensk sjuksköterskeförening och hon var också en tid frontfigur för sjuksköterskornas internationella organisation: International Council of Nurses. Inte nog med det: hon var även riksdagsledamot – invald för att representera Folkpartiet i andra kammaren – mellan 1949 och 1960. Om denna kraftfulla kvinna har historieprofessor Anna Götlind nu skrivit
en biografi: Syster Gerda: sjuksköterskan, fackföreningsledaren och politikern Gerda Höjer. Vid mitten av 1900-talet var Gerda Höjer den kanske mest inflytelserika kvinnan i svensk fackföreningsrörelse.

Hon var den första kvinnan som tog plats i TCO:s styrelse. Götlind skildrar, med historikerns noggrannhet, hela hennes livsgärning. Det framgår att hennes talang märktes redan under åren som flickskoleelev vid Åhlinska skolan. Vi får sedan följa henne från tiden vid Röda Korsets sjuksköterskeskola via det strängt reglerade livet som röntgensjuksköterska och vidare till hennes pionjärarbete och ledarroll inom facket och politiken. Hon var en eldsjäl.

Götlinds ambition är mer omfattande än att bara skriva en traditionell biografi; hon vill också blicka ut mot Gerda Höjers samtid och berätta om de olika sammanhang i vilka hon levde och verkade. I det avseendet befinner sig boken i skärningspunkten mellan den traditionella biografin och det historievetenskapliga perspektiv som kallas mikrohistoria. Biografier handlar om kända personer, vars liv
och verk beskrivs. I mikrohistoriska studier däremot, figurerar nästan aldrig personer som lämnat betydelsefulla avtryck i historien. Tvärtom. Det är heller inte den enskilda individens liv som är det centrala i denna typ av historieskrivning, utan vad hens livsöde kan säga om samtiden och en
bredare historia.

Biografin om Gerda Höjer kan sägas vara ett mellanting: bokens huvudgestalt var en betydelsefull person under sin levnad. På det sättet är boken en biografi. Samtidigt kan hennes yrkesbana berätta något om förändringar i det svenska samhället under första hälften av 1900-talet. Främst handlar det då om kvinnors rättigheter och om ett kvinnoyrke i förändring. Gerda Höjer levde mellan två världar. Hon verkade under hela sin levnad i renodlade kvinnovärldar. Hon delade också sitt liv med en annan kvinna. På samma gång arbetade hon i mer eller mindre renodlade mansvärldar, i såväl fackliga som politiska sammanhang. Detta gränsöverskridande mellan två världar belyses på ett intresseväckande sätt i boken. Varför är då Gerda så bortglömd idag? Anna Götlind menar att det faktum att hon politiskt var socialliberal, folkpartist kan vara en förklaring.
Hon var inte socialdemokrat som sina bröder och sin svägerska. Hon skrevs därför inte in i berättelsen om det svenska folkhemmet och framväxten av den moderna välfärdsstaten. Socialdemokratiska kvinnor som Alva Myrdal, Karin Kock och Ulla Lindström har uppmärksammats mer. Samtidigt var det Folkpartiet – framför allt partiets kvinnor – som under denna tid arbetade mest för jämställdhet, hävdar Götlind. Det är ett gediget verk Anna Götlind skrivit. Vi på TAM-Arkiv gläds åt att hon använt sig av våra arkiv i sitt arbete med biografin. TAM-Arkiv har också instiftat ett forskningspris till just Gerda Höjers minne. Vi fårhoppas att det blir uppmärksammat i större utsträckning.

Text: Leif Jacobsson