Sverker Sörlin är professor på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, idéhistoriker och har tagit emot utmärkelser. Av mängden böcker han skrivit kan nämnas boken om Darwin, ”Den blinde skaparen”.

Jag uppskattar ord och fraser som får mig att associera. Känslomässigt eller i tanken, helst allt på en gång.

Redan i underrubriken till Sverker Sörlins bok ”Till bildningens försvar”, Natur & Kultur 2019, väcker orden precis det. ”Den svåra konsten att veta tillsammans”.

Ett kapitel i boken har kortats till ”Att veta tillsammans”. Jag njuter av Sverker Sörlins sätt att reflektera över bildningens väsen.

Vad är allmänbildning?

Sörlin frågar sig vad som räknas till allmänbildning och vad allmänheten tycker tillhör ”allmänbildning”. Det är trösterik läsning att få bekräftat att vi alla bär på kunskaper om något, men inom olika områden. Det är så lätt att känna sig okunnig när man befinner sig i, för en själv, fel sammanhang i samtidig medvetenhet om att det finns andra områden man behärskar bättre, men som inte kan tas tillvara där och då.

Kunskap och bildning, vad är skillnaden?

I bildning ingår kunskap, men kunskap kan man ha utan att vara bildad. Kunskap ger bättre förutsättningar att handskas med livets mångfald och utmaningar, ökar en människas livschanser.

Varför är bildning viktigt?

Sörlin poängterar bokens ärende, nämligen att förklara varför bildning är viktigt. ”Bildning är ett rikt landskap, ett ådernät, ett blodomlopp och en syresättning.” Han nämner bildningens koppling till samhället och ställningstaganden. Han menar att i bildningsbegreppet bör etik, moral och omdöme ingå, knutet till den samhälleliga strukturen.

I sin beskrivning av synen på bildning använder Sörlin såväl egna upplevelser, såsom folkhögskolan och Folkuniversitetet som företeelser och personer, historiskt och i samtid. Han kommenterar urholkningen av den svenska folkbildningen och utbildningssystemet och tar oss med i olika resonemang från skilda perspektiv.

Det är intressant och viktig läsning och en möjlighet att fördjupa sig i värdet av bildning och hur den bör definieras. Som den på sin tid framstående Ellen Key uttryckte det: ”Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt hvad vi lärt oss”.

Text: Anna Lundkvist