Under 27 år har Palle Liljebäck arbetat som kommunikatör och chefredaktör på Naturvetarna och på en av föregångarna: Agrifack. På nära håll har han följt hur examina blivit mer lika inom EU och hur medlemmarnas villkor har förändrats.

Palle Liljebäck är utbildad agronom. Utbildningen i kombination med ett stort intresse för politik och kommunikation har kommit väl till pass i arbetet på facket.  Efter några år som journalist och redaktör på Sveriges Arkitekter började han på Agrifack som redaktör för medlemstidningen. 2009 blev Agrifack och Naturvetareförbundet Naturvetarna och han blev chefredaktör för förbundets tidning Naturvetaren.

Färre tidningsutgåvor men desto fler poddavsnitt

När Palle blickar tillbaka på hur facket har arbetat med kommunikation, blir förändringen tydlig. I mitten av 90-talet gav Agrifack ut sin medlemstidning varannan vecka. Att ett relativt litet fackförbund hade resurser till detta känns häpnadsväckande i vår tid. Något som bidrog till att göra den höga utgivningstakten möjlig var att en stor del av kostnaden för utgivningen täcktes av platsannonser. När Naturvetarna bildades 2009, gavs medlemstidningen ut med tio nummer per år. Idag kommer det fyra nummer per år.

─ Men jag kan ändå konstatera att de flesta fackförbunden, precis som Naturvetarna, har valt att ha kvar en tryckt medlemstidning. Det är svårt att nå fram med kommunikation digitalt. Eftersom papperstidningen kommer i brevlådan hos alla våra medlemmar, blir det en påminnelse om Naturvetarna. Det är viktigt, menar Palle Liljebäck.

Idag är givetvis den digitala kommunikationen till medlemmarna viktig. För tre år sedan startade Naturvetarpodden.

─ Strax efter att vi startat podden pratade jag med en välkänd medieprofil. Personen hade startat en podd men snabbt lagt ner för att den bara fick 200 lyssningar. Utifrån det lade vi ribban lågt med hur väl vi trodde att vi skulle nå ut. Men ganska snabbt överträffade vi förväntningarna på antal lyssningar, säger Palle Liljebäck.

Utifrån det stora antalet poddar som varje år startas och snabb läggs ner, går det nu att konstatera att Palle Liljebäck och Nikita Zeiloth både har varit uthålliga och lyckats väl med Naturvetarpodden. De har dessutom haft hjälp av Sara Folcker som varit ersättare. För att nå nya lyssnare arbetar Naturvetarpodden både med att berätta om avsnitten i sociala medier och med sökmotoroptimering för att nå lyssnare via Googlesökningar. Efter hand har podden utvecklats. Tidigare var varje avsnitt oftast 40 till 50 minuter. Idag är avsnitten istället kring 20 minuter långa. I podden intervjuas intressanta personligheter, poddens devis är ”Naturvetarpodden: gör dig lite klokare på 20 minuter”. Genom att lyssna på podden lär du dig mer om allt från artificiell intelligens till svamp för att rena mark, och mycket annat intressant.  Fokuset är naturvetenskap och naturvetare.

─ Vi gör intervjuerna med glimten i ögat och det är väldigt kul att göra Naturvetarpodden.

Webbinarier är ytterligare en digital kommunikationskanal som Naturvetarna använder flitigt för att ge medlemmarna värdefull information, ofta med tydlig karriärinriktning.

En fråga är alltid lika aktuell

Bolgonaprocessen är något som Palle Liljebäck nämner som en förändring som han följt under sin tid på kansliet och som haft stor betydelse för Naturvetarnas medlemmar. Kort förklarat har den gjort att högre utbildningar i ett stort antal europeiska länder har blivit mer jämförbara. Förändringar som har skett i närtid som han nämner är hur anställningstryggheten i Sverige försvagats i utbyte mot ett omställningsstöd i arbetsmarknadens avtal. En fråga är dock alltid lika viktig för medlemmarna.

─ Lönefrågan är fortsatt central, där vi både lägger grunden i löneavtalen och peppar medlemmarna i lönesamtalet. Även det är en fråga om kommunikation.

Text: Lars Carlén