Med en 42-årig karriär inom Sveriges Ingenjörer har Anders Tihkan upplevt stora förändringar och den ökade specialiseringen hos de som arbetar inom facket. (Civilingenjörsförbundet har tillsammans med Ingenjörsförbundet blivit det som idag är Sveriges Ingenjörer.) Teknik blev han intresserad av i unga år och som tonåring var han radioamatör, byggde sin egen radioutrustning och talade på kortvåg med radioamatörer i andra länder. I intervjun i TAM-Arkivs podcast Nio till fem berättar han att arbetet som ombudsman passade honom väl eftersom han förutom teknikintresset också dras till samhällsfrågor och juridik och trivs att arbeta med mänskliga relationer.
Så hur kom det sig att Anders Tihkan började arbeta inom facket? Jo, redan när han studerade vid Tekniska högskolan i Lund engagerade han sig fackligt och det ena ledde till det andra.1977 blev han anställd som ombudsman på Civilingenjörsförbundet.
Stora förändring från 70-talet till idag
Under 70-talet kom både Medbestämmandelagen (MBL) och Lagen om anställningsskydd. Anders Tihkan berättar att i slutet av 70-talet handlade en hel del om att facket ville testa gränserna för dessa lagar, genom att få upp principiellt viktiga fall i Arbetsdomstolen som tog fram praxis.
Att arbeta som ombudsman i början av sin karriär beskriver Anders Tihkan som att han var en ”diversearbetare”. Han gjorde allt från att hålla söka-jobb-kurser runt om i Sverige, samla in och sammanställa lönestatistik, skrev artiklar för medlemstidningen och förhandlade både för enskilda medlemmar och i kollektivavtalsförhandlingar, mest inom verkstadsindustrin.
Eftersom förhandlingarna på 70-talet normalt sett skedde på företagen där medlemmarna arbetade, blev det ofta en närmare kontakt mellan parterna då, jämfört med idag när förhandlingar ofta äger rum på Teams eller Zoom. Som Anders Tihkan upplever det finns det både fördelar och nackdelar med utvecklingen.
̶ Ute på arbetsplatserna fick ombudsmännen också god insyn i medlemmarnas arbetsförhållanden, men det blev mycket restid. Det kunde handla om att ta nattåget fram och tillbaka från Stockholm till företaget där förhandlingarna ägde rum. De stora förändringarna gör att arbetet som ombudsman idag och när jag började arbeta inom facket, inte riktigt är samma jobb, konstaterar Anders Tihkan.
Han upplever att medlemmarna efter hand fått ett stöd som blivit mer specialiserat och därmed mer professionellt.
TAM-Arkiv i framtiden
Som ordförande för TAM-Arkiv ser han arkivets satsningar på att bygga ett modernt arkiv för digitala handlingar som betydelsefulla. Han ser framför sig hur TAM-Arkiv inom några år fått mottagandet av handlingar att bli betydligt mer automatiserat, så att arkivets arkivarier kan lägga större del av sin tid på sådant som gör det enklare för medlemsförbunden att återsöka materialet.
Text: Lars Carlén