Lärarliv i historien (2024) av forskarna Sara Backman Prytz, Joakim Landahl och Johannes Westberg är ett välkommet tillskott till den växande litteraturen om skolans och läraryrkets historia. Boken lyfter fram lärares liv och praktik som centrala ingångar för att förstå skolans förändring över tid. I stället för att endast fokusera på policy, reformer eller institutionell utveckling, riktas här blicken mot människorna i klassrummet – de professionella aktörer som undervisat, formats av och format utbildningssystemet.
Utgångspunkten är att lärarliv är historiskt meningsbärande. Genom att närma sig lärarrollen som ett levt liv – i yrkesutövning och privat sfär – undersöker författarna hur läraridentiteter har skapats, förändrats och förhandlats i olika samhällskontexter. Boken är en del i en internationell forskningsström som betonar mikrohistoriska och biografiska perspektiv i utbildningshistorisk forskning.
Som chef för TAM-Arkiv och medverkande i projektet Lärarminnen på www.lararhistoria.se vill jag särskilt kommentera boken i relation till det dokumentationsarbete vi synliggörtillsammans med Lärarstiftelsen på webbisdan. Under flera år uppmanades verksamma och pensionerade lärare att bidra med egna berättelser från lärarlivet. Resultatet blev ett hundratal vittnesmål – ofta personliga, ibland anekdotiska, men sammantaget ett rikt samtidsdokument. Dessa minnen är publicerade på webben och tillgängliga för både forskare och allmänhet.
Jämfört med Lärarliv i historien bygger projektet lararhistoria.se på ett annat slags metodik. Här har berättelserna samlats in i form av fria texter, ofta skrivna utan forskarens närvaro. Det ger ett material med stor autenticitet men också varierande struktur och analysnivå. Boken, däremot, är ett forskningsarbete där källmaterialet satts in i teoretiska ramar. Det gör att de två materialen kan sägas komplettera varandra: forskarna erbjuder analytisk skärpa, medan lärarnas egna texter ger bredd och levande röster.
Samtidigt finns intressanta överlapp. Till exempel återkommer i båda materialen teman som lärarkallelse, skolans förändrade samhällsroll, konflikter mellan ideal och realiteter, samt hur kön, klass och ort påverkat yrkesutövningen. Den biografiska metoden visar sig fruktbar både i forskningsantologin och i det dokumentära materialet.
Det är också värt att notera att Lärarliv i historien i sin form och ansats kan fungera som inspiration för fortsatt bearbetning av de berättelser vi samlat in. Flera av texterna på lararhistoria.se skulle kunna analyseras i ljuset av de teoretiska perspektiv som boken för fram – exempelvis vad gäller professionalisering, identitetsskapande eller läraryrkets emotionella dimensioner, vilket också har gjorts av forskare på Bachelor- eller mastersnivå som besökt TAM-Arkiv.
Slutligen visar denna bok varför det är så viktigt att bevara lärarröster. I en tid när skoldebatten ofta präglas av statistik, rankingar och administrativa lösningar erbjuder Lärarliv i historien en påminnelse om att skolan alltid bärs upp av individer. Boken är därför ett värdefullt bidrag till både forskningen och skolans självförståelse. I samspel med initiativ som lararhistoria.se stärks möjligheten att skapa ett levande och demokratiskt skolhistoriskt kulturarv.
Lars-Erik Hansen
Referenser:
- Backman Prytz, S., Landahl, J. & Westberg, J. (2024). Lärarliv i historien. Uppsala: Uppsala universitet / Stockholms universitet / Rijksuniversiteit Groningen.
- TAM-Arkiv och Lärarstiftelsen (red.) (2019–2025). Lärarminnen. Tillgängliga via: www.lararhistoria.se