Anders Kjellberg har kartlagt svenska fackliga sammanslutningars medlemsutveckling i allmänhet och dess organisationer i synnerhet. Under en internutbildning av TAM-Arkivs personal har vi haft förmånen att använda hans arbete. Syftet med utbildningen är att ge arkivarier ingångar till och förståelse för de arkiv som bevaras, vårdas och tillgängliggörs inom verksamheten.

Undertecknad har varit yrkesaktiv som arkivarie och forskare i trettiofem år och har mött många utförliga arbeten som systematiserat och strukturerat material. Dessutom har jag forskat om facklig makt och facklig politik i lika många år. Mot denna bakgrund ser jag mig som lite av en auktoritet inom dessa områden. Kjellbergs arbete är av flera skäl imponerande.

Den har en lång historisk täckning. Kartläggningen sträcker sig från slutet av 1800-talet fram till nutid, vilket ger en unik insikt i fackföreningsrörelsens utveckling över mer än ett sekel. Genom att spåra medlemsutvecklingen över så lång tid möjliggör studien en analys av trender och strukturella förändringar i svensk arbetsmarknadspolitik.

Kjellberg använder en systematisk och detaljerad metodik. Han har använt den internationella standarden ISIC för näringsgrensklassifikation, vilket gör att resultaten kan jämföras internationellt. Användningen av en standardiserad klassificering (ISIC/SNI) ger en tydlig struktur åt materialet och gör det möjligt att studera hur olika branscher och sektorer har förändrats i relation till varandra.

Datamaterialets omfattning och kvalitet, genomgång av arkiv och annan dokumentation är av en sällan skådad mängd. Studien bygger på ett omfattande statistiskt underlag från olika källor, vilket ger en hög grad av tillförlitlighet. Den kombinerar uppgifter från fackliga organisationer, SCB och andra officiella källor såsom TAM-Arkiv för att skapa en så heltäckande bild som möjligt.

Kjellberg uppvisar en stor analytisk skärpa och en förmåga att kontextualisera. Kartläggningen sätter medlemsutvecklingen i relation till bredare samhällsförändringar, såsom förändringar i arbetsmarknadslagstiftning, globalisering och förändrade produktionsstrukturer. Den möjliggör analyser av hur konjunkturcykler, politiska beslut och arbetsmarknadens organisering har påverkat fackförbundens styrka och inflytande.

Kartläggningen har en relevans för dagens arbetsmarknad och framtida forskning. Studien ger en gedigen grund för att förstå dagens fackliga landskap och de utmaningar fackförbunden står inför, exempelvis när det gäller medlemsrekrytering och organisationsförändringar. Den kan fungera som en viktig referenspunkt för vidare forskning om arbetsmarknadens utveckling, fackföreningarnas roll i samhället och den svenska modellen.

Sammanfattningsvis är Kjellbergs arbete imponerande eftersom det kombinerar en gedigen empirisk grund med en strukturerad metodik och en skarp analys av fackföreningsrörelsens utveckling. Det är en ovärderlig resurs för både forskare och praktiker inom arbetsmarknadsområdet. Vi på TAM-Arkiv kommer under lång tid använda Kjellbergs kartläggning till glädje för oss själva och våra medlemmar.

Länk till databasen: The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century – Lunds universitet

Lars-Erik Hansen