Idag, den 17 april, är det folkhögskolans dag! Det vill vi på TAM-Arkiv fira genom att dela med oss av bilder och handlingar från folkhögskolan kring sekelskiftet. De är hämtade från Svenska Folkhögskolans Lärarförbunds fantastiska arkiv som förvaras här hos oss.
Folkhögskolan som skolform har sitt ursprung i Danmark på 1800-talet, där prästen Nikolaj Frederik Severin Grundtvig förespråkade idén om att ge bildning till den större allmänheten, särskilt ungdomar inom bondesamhället. Han ville ”fylla de ungas sinnen med föresatser att göra sina kunskaper fruktbringande ute i livet, uppfostra dem till goda och sunda människor, till dugande medborgare.” (https://runeberg.org/sfubon/9/0036.html).
Sverige hade infört allmän folkskola 1842, där alla barn skulle få lära sig läsa och skriva, men någon vidare- eller vuxenutbildning var fortfarande få förunnat. Folkhögskoleidén spred sig snabbt i Norden och Sveriges första folkhögskola grundades 1868: Folkhögskolan Hvilan i Åkarp, Skåne och fler följde därefter. Först var det endast för män men 1873 startades den första folkhögskolekursen för kvinnor på Hvilan. Utöver medborgarbildning och livskunskap hade utbildningen ofta praktiska och fysiska inslag, som slöjd och gymnastik. De kvinnliga kurserna inriktade sig ofta på en sorts ”husmoderskunskap”, med textilslöjd och matlagning på agendan. Detta kan ändå ses som relativt progressivt för sin tid; man ville lyfta fram värdet av kvinnligt hantverk, bidra till att kvinnor bättre kunde förstå hushållets ekonomi och engagera sig som samhällsmedborgare – om än i deras traditionella roll.
Skolformen skulle vara mer demokratisk än den ”gamla skolan”. Det fanns ingen fastställd läroplan och både elever och lärare fick stort inflytande på utbildningens utformning. Skolgången präglades av närhet och gemenskap, vilket förstärktes av att utbildningen ofta bedrevs i internatform, med rektorn och dennes fru som ”föräldrafigurer”.
1877 hölls det första folkhögskolemötet av många, där lärare och föreståndare möttes och diskuterade flitigt hur skolformen kunde värnas och utvecklas, och 1902 grundades Svenska Folkhögskolans Lärarförening på initiativ av Herman Odhner, rektor vid Lunnevads folkhögskola. Vid det laget hade folkhögskolan som koncept vuxit och det var inte längre bara till för bondesamhällets ungdom utan allt fler arbetare sökte sig också dit. Flera folkrörelser började grunda egna folkhögskolor, bland annat nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, och olika kristna grupper.
1902 bestämde man också att ett centralbibliotek för de svenska folkhögskolorna skulle upprättas, först lokaliserat på Kävesta men sedan flyttat till Fellingsbro folkhögskola. Detta är ursprunget till det som kom att kallas ”Fellingsbrosamlingen”. Utöver böcker ansamlades genom åren en stor mängd arkivmaterial från flera framstående personer inom folkhögskolerörelsen: Herman och hans son Einar Odhner, J.V Johnsson och Hjalmar Héden.
Det finns även en fantastisk fotosamling, bland annat ett helt album med samlade vykort som visar folkhögskolor från hela Sverige och ett fotoalbum som tillkom i samband med världsutställningen 1904 i St. Louis, USA, där SFHL bidrog till den svenska avdelningen med bilder som visar den svenska folkhögskolerörelsen. Det är från det albumet som fotografierna i denna artikel är hämtade!
SFHL var från början inte tänkt att vara en direkt facklig organisation utan fokus låg på att verka för skolornas och folkbildningens bästa; i bilden ovan kan ni läsa ett utdrag ur stadgarna från 1928. De tog dock tidigt upp frågor som pension för lärare och höjt statsanslag för skolorna. De medverkade också till förhöjt statligt bidrag för elever med låg inkomst. Genom åren utvecklades organisationen i en alltmer facklig inriktning, och 1947 anslöt de sig till TCO, där de ingick fram till att organisationen 2020 införlivades som en avdelning i Lärarförbundet. Lärarförbundet gick sedan samman med Lärarnas Riksförbund 2023 för att bilda dagens organisation, Sveriges Lärare, som med avdelningen Riksföreningen Folkhögskola bär vidare arbetet att värna folkhögskolans och dess lärares bästa.
I denna artikel har vi fokuserat på folkhögskolans uppkomst och förbundets tidiga period, men folkhögskolerörelsen fortsatte växa och utvecklas under hela 1900-talet och är än idag en unik nordisk skolform som inspirerat liknande utbildningar världen över. För den som vill läsa mer om denna utveckling rekommenderas webbplatsen Lärarnas Historias, länkad nedan, och så klart finns SFHL:s fantastiska arkiv att ta del av här på TAM. Dagen till ära har vi uppdaterat förteckningen i Klara; tidigare har förteckningen för Fellingsbrosamlingen funnits som separata dokument, men nu finns den integrerad som en Ö-serie i SFHL:s arkivförteckning och därmed tillgänglig online här!
Källor:
Svenska Folkhögskolans Lärarförbunds arkiv.
https://lararnashistoria.se/skolan/folkhogskolan/
https://lararnashistoria.se/wp-content/uploads/2025/10/folkhogskolans-idelinjer_artikel_2010.pdf