Emil Hildebrand var mannen som introducerade proveniensprincipen i Sverige. Det är proveniensprincipen som ligger till grund för svensk arkivvård och även på TAM-Arkiv. Det är den princip man har i ryggmärgen när man arbetar på ett arkiv med det praktiska arbetet att ordna och förteckna ett arkiv. Ett arkiv ska, enligt proveniensprincipen, hållas samman som en enhet och ordnas i enlighet med arkivbildarens organisation och verksamhet.

Men Emil Hildebrand gjorde så mycket mer i sitt liv och det skriver författaren Erik Norberg om i den biografiska boken ”Emil Hildebrand”. Där får läsaren en inblick i Hildebrands liv som historiker, lärare, redaktör och riksarkivarie. Efter sina studier i Uppsala började han som lektor i svenska och historia vid Norra Real i Stockholm och den tjänsten hade han fram till 1901 då han utnämndes till riksarkivarie. Under sin tid som lärare skrev han läroböcker som användes flitigt och trycktes i flera upplagor. Det var inte bara böcker han skrev under tiden utan var även arkivamanuens på Riksarkivet.

Riksarkivet var från början en del av Kungl. Maj:ts kansli men blev ett självständigt ämbetsverk 1878 med en riksarkivarie som chef och låg under Ecklesiastikdepartementet. Bakgrunden till denna förändring var att arkivet hade allt mindre betydelse för det dagliga arbetet i kansliet och mer betydelse för den historiska forskningen.

Boken tar oss med på turerna kring Riksarkivets utveckling och de inblandade personerna. Emil Hildebrand fanns med i bakgrunden som amanuens men kliver fram och blir riksarkivarie 1901 och rivstartar med förändringar på Riksarkivet. Det innebar bland annat att engagera personalen i förankringen av proveniensprincipen. Idén om proveniensprincipen växte fram i Europa men det var i Holland som den nedtecknades som teori och spreds bland annat till Sverige. Hildebrands mål var att ordna om hela Riksarkivets bestånd efter proveniensprincipen eller som han kallade den, ursprungsprincipen. Det var ett stort projekt han startade och att engagera sina medarbetare att tänka i nya banor.

Emil Hildebrand skapade och introducerade även Allmänna arkivschemat 1903 som har dominerat redovisning av arkiv i Sverige fram till 2009 då det beslutades att statliga myndigheter skulle gå över till verksamhetsbaserad arkivredovisning. TAM-Arkiv använder fortfarande det Allmänna arkivschemat och för på detta sätt en över 100-årig tradition vidare.

Boken om Emil Hildebrand är en upplysande läsning om både mannen som betytt så mycket för den svenska arkivens utveckling och det historiska fält han agerade på. Man får i boken följa med i turerna kring de politiska besluten som rör framför allt Riksarkivet och även dispyterna mellan de personer som var inblandade. Det är en läsvärd bok för den som är intresserad av arkivhistoria och den rekommenderas varmt.