Som ledamot av De svenska historiedagarnas styrelse deltog jag den 10–12 oktober 2025 på en rad seminarier. Ett av dessa hölls av projektledare och kommunikatör Mimi Gavelli, arkivarie Malin Joakimson och förste arkivarie Karl-Magnus Johansson, samtliga från Riksarkivet.
Bakgrunden är arbetet med att tillgängliggöra arkivens skatter. Redan senare i år kommer Riksarkivet att lansera lektionspaket för gymnasieskolan i samhällskunskap och historia – ett initiativ avsett att inspirera och underlätta undervisningen vid införandet av den nya läroplanen. För mig var det en god nyhet, särskilt som detta har intresse för Sveriges Lärare.
Ett noggrant förarbete ligger till grund för lektionsförslagen. Bland annat har projektet haft en referensgrupp bestående av gymnasielärare i historia och samhällskunskap från hela Sverige. De har bidragit med kunskap om lärarnas behov och önskemål och löpande kommit med värdefull information.
Nu när arbetet hunnit långt fick vi i publiken veta att resultatet består av fyra digitala lektionspaket med tolv olika lektionsförslag, som alla ska gå hand i hand med läroplanen Gy25.
Lektionernas huvudsakliga innehåll kretsar i Historia 1b kring de finska krigsbarnen och i Historia 2a/2b om arbetskraftsinvandringen under 1950–1970-talet. Samhällskunskap 1b är inriktad på Sveriges totalförsvar och beredskap, medan Samhällskunskap 2 behandlar offentlighetsprincipen, tryckfriheten och censur.
Det var en sann glädje att se och höra hur arkivarier aktivt arbetar för att främja kunskap om arkiven, i förhoppningen att lärarna ska få användbart underlag i sitt värv.
Mot slutet av lördagen fick jag agera moderator på ett seminarium om arkivpedagogik vid Stockholms stadsarkiv. Med hjälp av volontärer och AI har stadsarkivet bearbetat inlagorna till Södra förstadens kämnärsrätt, så att de i dag kan läsas digitalt. Arbetet har gått ut på att mata AI med de texter som volontärerna läst och tolkat – alltså att lära AI hur dessa texter ska översättas till maskinläsbar form.
På seminariet presenterade Kettil Mannerheim, som samordnar arbetet med Handwritten Text Recognition. Han gav röst åt 1700-talets kvinnor genom brev som de skrev till rätten. Vad skrev de om?
”Den lovliga Kämnärsrättens ödmjuka tjänarinna” – så avslutades ofta 1700-talets Södermalmskvinnors brev till Södra förstadens kämnärsrätt i Stockholm. Handskrivna dokument som tidigare krävt lång träning för att kunna läsas är nu lätt åtkomliga och tillgängliga digitalt.
Mannerheim bjöd oss på en resa i breven – kvinnornas speciella språkbruk lockade till skratt, deras tankar gjorde att 1700-talet inte framstod som så avlägset – igenkänningsfaktorn var påtaglig. Det var livskriser och vardagligt trubbel som nådde våra öron: utstuderade gräl, förolämpningar och stölder, förrymda pigor och oregerliga makar passerade revy.
I efterhand sökte jag mer information från Stockholms stadsarkiv och hittade en länk. AI tar sig nu in i arkiven och hjälper oss förstå det förflutna på ett nytt sätt:
Lars-Erik Hansen