Text: Anna Sjöblom och Sara Sundberg

Styrelsen på MABBAS (Föreningen för Museernas Arkiv- Biblioteks- och Bild – Arkivsanställda) bjöd den 27 november in, bland annat, TAM-Arkiv för en gripande utställning på Sveriges Museum om Förintelsen i Glashuset (Torsgatan 19) i Stockholm. Utställningen, vid namn Sju Liv, skildrar en rad olika öden från personer med olika påbrå, bakgrunder, berättelser och minnen. Det som knyter samman dessa sju människoöden är att de tog sig till Sverige innan, under eller efter förintelsen. Under två års tid har museet byggt upp utställningen, med material som de både har lånat och fått från arkiv, andra museum, släktingar och vänner till personerna och i två av fallen, personerna själva. Bland materialet finns både arbetsskjortor, resväskor, brev, pass och inresetillstånd till Sverige.

Många med liknande bakgrunder som de här sju personerna tvingades vid tiden för nationalsocialismens maktövertagande 1933 att fly sitt hemland för att ha en chans att överleva. En person som har material på TAM-Arkiv, med både ett personarkiv och diverse material hos Tjänstemannaförbundet HTF och De Anställdas Centralorganisation (DACO), är tyske Fritz Croner, son till en judisk affärsman. Efter en rad erfarenheter, som att rycka ut som frivillig i första världskriget och av att studera under Emil Lederer, kom Croner att ändra sina patriotiska åsikter kraftigt, till en mer marxistisk tro. När Croner år 1933 kom till Sverige fortsatte han att studera, och fastnade för tjänstemannafrågan – speciellt Tjänstemännens bildningsförbund (TBV). Med stöd av Gunnar Myrdal publicerade han också sin första bok på svenska, ”De svenska privatanställda – en sociologisk studie”, 1939. Croner fortsatte utveckla sina teorier, exempelvis i boken ”Tjänstemannakåren i det moderna samhället” från 1951, som fick stor uppmärksamhet. Dock så fick Croner också motta kritik, bland annat från Lennart Bodström, då ordförande för TCO. Croner skrev senare en biografi, ”Ett liv i vår tid”, som gavs ut 1966. (Källa: Lars-Erik Hansen, Fritz Croner – en judisk emigrant från Tyskland påverkar ett TCO i vardande?)

Det finns också fall, som Albert Falkenberg, även han från Tyskland, som inte lyckades fly till Sverige. Falkenberg var en metall-arbetare aktiv i International Metal Workers Federation (IMF), och senare även president i Tjänstemannainternationalen och förste ordförande i Allmänna Tyska Tjänstemannaförbundet. Falkenberg var bland annat starkt emot både nazism och fascism. Därför blev han oerhört aktiv i sin motvilja mot den nya regimen i sitt hemland, och tyckte att exempelvis Sveriges arbetarrepresentant hade rätt i många frågor. Denna öppna avsky och protest ledde till att han blev arresterad flera gånger, för att sedan dö i ett koncentrationsläger redan 1933. Trots att Falkenberg inte lyckades ta sig från Tyskland, så skrev han material rörande arbetarrörelsen och tjänstemännen för en svensk tidskrift, Kommunaltjänstemannen i några nummer i början på 1930-talet. Inbundna nummer av Kommunaltjänstemannengår att hitta på TAM-Arkiv bland material från Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF.) (Källa: Arbetarrörelsens arkiv.)

På grund av deras engagemang i tjänstemannafrågor, så lever delar av Fritz Croner och Albert Falkenbergs minnen vidare bland tjänstemän och akademiker på TAM-Arkiv, bland det material som finns i de olika arkiven. Albert Falkenberg genom hans vägran att gå med på den tyska regimens idéer, och Croner – precis som de sju personer vars liv skildras på Sveriges Museum om Förintelsen – inte hade något annat val än att ta sig till Sverige för att rädda sitt liv.