TAM-arkiv mobilmeny

27 år med många olika yrkesroller – att arbeta för Naturvetarna

När Marita Teräs började arbeta på Sveriges Naturvetarförbund 1995 tänkte hon stanna i ungefär ett år. Hon är ännu kvar. Hon har sett stora förändringar både i organisationen och på medlemmarnas arbetsmarknad.

Marita Teräs har sett hur naturvetare blivit allt mer eftertraktade på arbetsmarknaden. Att få
fler att utbildas till naturvetare är en fråga hon ser som mycket viktig.

Organisationen som Teräs började arbetar för i mitten av niottiotalet, var en helt annan organisation än idag. På den tiden hade de tre fackförbunden Sveriges Naturvetarförbund, DIK och Sveriges Arbetsterapeuter ett enda gemensamt kansli. Gentemot medlemmarna var de tre olika fackförbund.

– Men för oss som arbetade på kansliet på den tiden fungerade det som ett enda förbund.

Inledningsvis arbetade hon med studentrekrytering. Efter det blev hon webbredaktör. Att förbunden skulle ha webbplatser var något nytt.

– Hur man resonerade då var helt annorlunda mot idag. Jag blev webbredaktör för alla de tre förbundens webbplatser. Att respektive förbunds webbplats skulle ha behövt varsin webbredaktör sågs som överdrivet, minns Marita Teräs.

Slutet av 1990-talet blev en extremt rolig period

När hon varit på förbundet några år bröt sig Sveriges Naturvetare loss från de två andra förbunden. Hon minns det som en extremt rolig period, med många möjligheter. 1998 var det bara 10 personer som arbetade på kansliet. Det var möjligt med snabba beslut eftersom hela personalstyrkan fick plats kring ett fikabord. Efter några år fusionerades Sveriges Naturvetare först med Skogsakademikerna och sedan även med Agrifack. Fackförbundet bytte namn till Naturvetarna. Idag är det över 40 medarbetare på kansliet.

–Naturligtvis blev det stora skillnader när förbunden fusionerades. Snabba beslut vid fikabordet var inte längre möjliga när vi blev allt fler. Det uppstod behov av mer struktur. Det snabbfotade sättet att arbeta på försvann. Det har också funnits kulturskillnader i organisationerna som fusionerats.  Idag är kansliet uppdelat i tre självständiga avdelningar. Cirkeln är sluten och vi ska växa, berättar Marita Teräs.

Stor variation under 27 år på kansliet

Trots att Marita Teräs har arbetat i organisationen i 27 år, har det varit allt annat än en enformig karriär. Tvärtom! Genom åren har hon arbetat med medlemsrekrytering, samhällspolitisk påverkan och kommunikation.

Marita Teräs, när hon började arbeta på kansliet 1995.

Växlande utmaningar

Konjunktursvängningar och att det blåst olika vindar inom politik och näringsliv har gjort att medlemmarna behövt stöd för olika utmaningar. En sådan var när det en period blev allt vanligare att flytta myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Från politiskt håll fanns planer på att flytta Kemikalieinspektionen från Stockholm till Karlstad.

– Som fackförbund var vi med och bromsade myndighetsflytten. Bland annat förde vi fram kompetenstappet som en sådan flytt skulle ha inneburit, berättar Marita Teräs.

En annan utmaning var när Astra Zeneca flyttade sin forskning från Södertälje. För många av förbundets medlemmar var det en orolig och dramatisk tid. Behovet av fackligt stöd var stort.

När Marita Teräs jämför dagens situation för naturvetare i Sverige jämfört med tidigare, ser hon en positiv utveckling. Nämligen att arbetsgivarna har blivit fler och arbetsmöjligheterna har breddats.

Trots att konjunkturen går ner, ser Marita Teräs inte någon anledning till oro för medlemmarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Hon berättar att efterfrågan på naturvetare är mycket stor numera. Yrkesgrupper som exempelvis geologer och dietister hade för några år sedan svårt att få jobb. Idag är det tvärtom, de är hett efterfrågade. En annan ljusglimt som hon ser är den snabba utvecklingen inom life science och miljö, där naturvetare har en given roll. En framtidsfråga är däremot att se till att det utbildas fler naturvetare.

­– Visst är det lågkonjunktur idag. Men naturvetare är inte de först som får gå, avslutar Teräs.

Text: Lars Carlén