Den 15–16 januari fanns TAM-Arkivs forskningsråd på plats i Oslo och deltog i den internationella workshopen Nordic Labour Internationalism in the 20th Century vid Universitetet i den norska huvudstaden. Konferensen samlade forskare från Norden, Europa och Kina för att diskutera facklig internationalism och nordiska samarbeten under 1900-talet.
Under de två dagar, som workshopen arrangerades diskuterade forskare nordisk arbetarrörelse, facklig internationalism och transnationella samarbeten under 1900-talet, med ett tydligt fokus på idéer, organisationer och praktiker bortom nationalstaten.
Konferensens program var tematiskt brett och metodiskt varierat. Under de första fyra sessionerna behandlades bland annat nordiska reaktioner på Sacco–Vanzetti-fallet, solidaritetsarbete för spanska republikaner, nordiska fackliga rösters roll i globaliserade sammanhang efter 1950, relationer till solidaritetsrörelsen i Polen samt internationell facklig aktivism inom livsmedels- och jordbrukssektorn. Sammantaget visade bidragen hur nordisk facklig internationalism tog sig mycket skilda uttryck – från politisk konsumentaktivism och humanitärt arbete till mer institutionaliserade former av internationellt samarbete
I den avslutande sessionen presenterade TAM-Arkiv två paper med fokus på tjänstemannagrupper som ofta hamnar i skymundan i arbetarrörelsehistorien. Lars-Erik Hansen analyserade hur nordiska skolmöten bidrog till lärarnas professionsbyggande och kollektiva identitet, medan Ken Bjerregaard belyste det nordiska samarbetet mellan banktjänstemän och dess koppling till medelklassidentitet och alternativa fackliga strategier.
Bidragen visade hur nordiskt samarbete fungerade som en viktig arena även för tjänstemän och professioner, och hur dessa grupper utvecklade egna former för organisering i relation till – men också skilda från – den klassiska arbetarrörelsen. Konferensen främjade bilden av TAM-Arkivs arkiv och tjänstemannaforskning som centrala för förståelsen av nordisk arbetslivshistoria i ett internationellt perspektiv.
En genomgående diskussion under konferensen rörde hur internationalism bör förstås: som ideologi, som praktik, som organisationsform eller som ett sätt att skapa kollektiva identiteter över nations- och yrkesgränser. Här betonades också vikten av att inkludera fler löntagargrupper än den klassiska industriarbetarrörelsen i analysen av nordisk arbetsmarknadshistoria.