Den 12 maj deltog jag på boksläpp arrangerat av Lärarstiftelsen. Platsen var väl vald. Den nya hemvisten för Sveriges Lärare, en sammanslagning mellan Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. En av böckerna hade titeln En sagolik konstskatt. Den var inspirerande och vackert illustrerad bok som levandegör den unika kulturskatt som byggdes upp av folkskolans lärare i Sverige från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Boken belyser särskilt Barnbiblioteket Saga – Sveriges första stora lässatsning för barn – och de konstnärer som anlitades till detta projekt. På TAM-Arkiv bevarar och vårdar vi många av originalillustrationerna. Dessutom finns böckerna med sina visuellt synliga röda ryggar.

De tidiga illustratörerna i Saga-serien var ofta utbildade vid Konstakademien eller Tekniska skolan i Stockholm. De arbetade i stilar som nationalromantik, jugend och senare modernism, med ett fokus på autenticitet, stämning och atmosfär. Illustrationerna samspelar nära med texterna: de lyfter fram viktiga händelser och känslor, förstärker läsförståelsen och bidrar till berättelsernas stämning. Intressant nog mildras ofta hemska eller otäcka partier i texten – eller utelämnas helt – i bilderna. Skolbarnen skulle få en upplevelse, en start på deras bildningsresa och då var ingen detalj för liten.

Bokens författare, Anne Banér, har verkligen gått in för sitt jobb. Hon berättar t.ex. om hur illustrationerna förändrades över tid, från detaljrika bilder i äldre stil till ett enklare och mer stiliserat uttryck i modernismens anda. Formatet på bilderna – som ofta trycktes i mindre storlek än originalen – tvingade illustratörerna att skala bort onödiga detaljer och skapa mer koncentrerade motiv.

När Svensk Läraretidnings Förlag lades ner 1953, efter att ha kämpat mot ökad konkurrens från andra förlag och nya medier, fanns en omfattande bildskatt kvar – tiotusentals illustrationer och konstverk. En del av dessa, ca 200 av de bästa verken, bevarades i Federationens arkiv (idag Lärarstiftelsen, TAM-Arkiv).

En sagolik konstskatt är inte bara en dokumentation av en epok i svensk lärarhistoria – det är en hyllning till lärarnas engagemang och deras arbete med att göra högkvalitativ kultur tillgänglig för barn. Boken påminner oss om lärarprofessionens viktiga roll i att bygga en bildad och demokratisk samhällsgrund, och den inspirerar till att värna om barns rätt till kultur och bildning även idag.

Lars-Erik Hansen