TAM-arkiv mobilmeny

Forskningsfronten på TAM – Folkskollärarinnorna i fokus

Lärarinnorna och likalöneprincipen

TAM-Arkiv har haft nöjet att få dela med sig av sina skatter ur arkivet till Hanna Eklöw, en student från Historiska institutionen på Stockholms universitet. Hon har tittat närmare i tidskriften ”Lärarinneförbundet” som var Sveriges folkskollärarinneförbunds fackliga organ och skrivit sin kandidatuppsats utifrån den. Resultatet blev uppsatsen ”Lärarinnorna och likalöneprincipen. En studie om de svenska folkskollärarinnornas fackliga kamp för lika lön 1936 och 1937”. Det är en läsvärd uppsats om man vill veta mer om folkskollärarinnornas historia och om deras kamp för lika lön som sina manliga kollegor. De hade trots allt lika utbildning och kompetens, något som tidigare hade förbisetts. Det är alltid ett nöje att ta del av nya perspektiv och Eklöw tar forskningen ett steg framåt – vi har sett fram mot detta länge. Senast var det Göran Sparrlöfs doktorsavhandling om de kvinnliga och manliga folkskollärarna från år 2007: ”Vi manliga lärare”. Folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och arbetsområden 1920-1963.

Eklöws studie tar sin utgångspunkt i den parlamentariska kommitté som tillsattes 1936 för att utreda lönefrågan för lärare då det rådde en skillnad till nackdel för kvinnorna. Den har sitt slut när propositionen om lika lön mellan folkskollärare och folkskollärarinnor antogs 1937. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier Sveriges Folkskollärarinneförbund använde i kampen för lika lön. Eklöw undersöker även hur lärarinnorna förhöll sig till sina manliga kollegor.

Läsarna ges en god beskrivning av historiken som leder fram till 1937 års proposition.

Manliga och kvinnliga folkskollärare hade från yrkets uppkomst i och med 1842 års folkskolestadga haft lika lön. Men när en proposition antogs i riksdagen 1906 ändrades detta och de manliga folkskollärarna fick högre lön än sina kvinnliga kollegor. En av motiveringarna var att männen betraktades som familjeförsörjare och deras behov av en högre lön var större än kvinnornas. Redan samma år organiserade sig folkskollärarinnorna i en egen facklig organisation och kampen började för likalöneprincipen.

Källmaterialet utgörs av tidningen Lärarinneförbundet som gavs ut av Sveriges Folkskollärarinneförbund. Artiklarna har undersökts genom innehållsanalys, med utgångspunkt i två teoretiska begrepp. Den ena är maktresurser, som författaren definierar som de tillgångar och strategier som en facklig organisation har för att nå sina mål. En maktresurs är den fackliga, som utgörs av förbundet med sina medlemmar och ekonomiska tillgångar. Deras budskap och information förmedlades till medlemmarna via deras facktidning. En annan maktresurs var den politiska som lärarinnorna påverkade genom att uppvakta politiker. De uppmanade även sina medlemmar att engagera sig politiskt. En tredje maktresurs var den professionella. Genom att påvisa att deras yrkesroll hade samma krav som de manliga lärarnas, sett till utbildning och kompetens kunde de argumentera för att de skulle tillhöra samma lönegrad.  Utöver de tre ovan nämnda maktresurserna, påvisar författaren att byggandet av allianser med andra kvinnliga organisationer var ytterligare en strategi för Sveriges Folkskollärarinneförbundet att höja sina medlemmars status.

Det andra teoretiska begreppet är genuskontraktet, som Eklöw beskriver som ett osynligt kontrakt där könen har sina definierade roller i samhället men att det finns gråzoner där konflikt kan uppstå och kontraktet omförhandlas. Författaren menar att denna ordning inte är statisk utan föränderlig över tid. Eklöws undersökning visar att det rådde en god ton mellan folkskollärarna och folkskollärarinnorna vid utredningens början men efter att regeringen offentliggjort sin proposition om likalöneprincipen hårdnade stämningen mellan dem. De manliga kollegornas tonläge höjdes. De hävdade att de behövde högre lön då de var familjeförsörjare och att lika lön mellan könen skulle sänka yrkets status. Trots sina manliga kollegors argument blev propositionen om lika lön antagen och kvinnornas kamp hade givit utdelning. Författaren ställer det här skeendet i relation till genuskontraktet. Hon argumenterar för att genuskontraktet i den inledande fasen upprätthölls, men att det försvagades när de kvinnliga lärarna började ifrågasätta det. Genuskontraktet omförhandlades vilket skapade nya förutsättningar för de manliga lärarna att förhålla sig till.

Anette Hagström

TAM-Arkiv