TAM-arkiv mobilmeny

Studiebesök på Hallwylska museet

Som medlemmar i MABBAS – Föreningen för museernas arkiv-, biblioteks- och bildarkivanställda fick delar av TAM-Arkiv möjlighet att en höstdag delta i ett studiebesök hos Hallwylska Museet i Stockholm. Intendenterna Annika Williams och Samuel Norrby visade oss runt i museet och skildrade livfullt historien om grevinnan Wilhelmina von Hallwyl och Hallwylska palatsets uppkomst. 

Hallwylska museets intendenter Annika Williams och Samuel Norrby 

Ritningar av den svenske arkitekten Isak Gustaf Clason låg till grund för huset som var klart 1898. Husets funktion var att ge grevinnan Wilhelmina von Hallwyls växande samling av konst och konsthantverk en värdig inramning och är byggt utifrån det.  

Redan 1906, medan grevinnan Wilhelmina von Hallwyl och hennes make Walther var i livet, påbörjade grevinnan arbetet med att upprätta ett katalogverk av sin växande samling med tanken att skapa ett museum. Hallwylska museet öppnades för allmänheten 1938.  

Samlingen är otroligt väldokumenterad eftersom Wilhelmina själv kontinuerligt samtidsdokumenterade vardagsföremål. Hon eftersträvade hela tiden autenticitet. Fanns det luckor fyllde hon dem gärna. Ett exempel är när hon köpte till hästgrimmor som försvunnit då stallet utrymdes. 

År 1920 donerade grevinnan och hennes make Walther huset till svenska staten, men bodde kvar. Katalogiseringen fortsatte på allvar på 1920-talet. Walther von Hallwyl gick bort 1921 och Wilhelmina 1930 och 1955 var katalogiseringen färdig. 

Samlingarna består av huset, katalogverket, arkivet och biblioteket. Det sistnämnda innehåller över 2000 volymer och ska inventeras nästa år. 

Som del av samlingen är arkivet uppdelat i privatarkivet, affärsarkivet, fastigheten samt Schloss Hallwyl. Privatarkivet, bestående av brev, dikter, uppsatser med mera, är digitaliserat. Nu återstår de övriga. Det digitaliserade materialet finns tillgängligt på Internet Archive. 

Vid det inledande arbetet med digitaliseringen var man tvungen att sprätta upp inbundet material för att kunna skanna det, ett mycket riskfyllt arbete. Sådana handlingar har inte kunnat återställas i sin ursprungliga inbundna form. Numera använder man i stället en väldigt stor skanner för att kunna bevara materialet digitalt utan att behöva bryta upp inbindningar. 

Det händer mycket på museet, inte bara digitalt. Snart kommer en ny utställning och under höstlovet kan man också gå på skräckvisningar.

Besöket var mycket givande och för er som inte redan upplevt Hallwylska museet rekommenderas ett besök! 

Text: Anna Lundkvist