Som arkivarie har jag förmånen att på daglig basis komma historien nära. Med hjälp av arkivhandlingar kan vi förflyttas till en plats eller ett skeende från förr. Men vad finns i ett arkiv och vad kan vi utläsa ifrån det som vi hittar där?
TAM-arkiv bevarar och förvaltar historien från akademiker och tjänstemän. I ett förbunds årsberättelser kan vi ta del av vad som hänt, dess utveckling och förändring över tid. Från protokoll kan vi till exempel utläsa vilka beslut som har tagits, vilka frågor som har varit prioriterade i en annan tid och hur förhandlingarna mellan förbunden och arbetsgivarorganisationerna har sett ut. Arkiven som innehåller fotografier ger oss en visuell uppfattning; hur såg arbetsplatserna och människorna som arbetade där ut? Vi kan komma dem nära i deras arbete. En del arkiv innehåller dessutom historiska föremål, så som en ordförandeklubba eller en fana.
Utöver det här springer vi arkivarier ibland på mer udda handlingstyper. Alltså sådant som inte vanligtvis förekommer i förbundens arkiv. I detta fall ett partitur. Ett partitur i handskrift för symfoniorkester. Vad gör ett partitur i ett av förbundens arkiv och vad kan vi utläsa av att finna ett partitur i Svenska Industritjänstemannaförbundets arkiv (SIF)?
I år är det 40 år sedan TAM-arkiv bildades. För nästan dubbelt så många år sedan firade Svenska Industritjänstemannaförbundet sitt 25-årsjubileum på förbundets riksstämma den 20–21 maj 1945 på restaurang Hasselbacken på Djurgården i Stockholm. (1)
I SIF:s tidskrift Industritjänstemannen nr. 6 1945 där 25-årsjubileet och Riksstämman avhandlas kan man läsa ”Sedan den för förbundet speciellt komponerade festmarschen spelats av en 30-mannaorkester, öppnades stämman av förbundsordföranden ing. Sandberg” (1). I SIF:s verksamhetsberättelse anno 1945 står ”Vid riksstämmans öppnande utfördes en för tillfället av musikdirektör Axel Malm, Stockholm, komponerad festmarsch”. (1)
Ett partitur kan bland annat ge en uppfattning om musikens form, dynamik och instrumentation. Men även för den musikaliskt invigde är detta långt ifrån samma upplevelse som att faktiskt höra musiken levande. Det är svårt att med tankens hjälp skapa ljudvågor som får det att likna en symfoniorkester. Men med dagens teknik är det relativt enkelt att skapa musik utifrån ett partitur, utan en riktig symfoniorkester. Det enda som krävs är en dator med ett musikprogram innehållande samplade akustiska instrument. Jag har roat mig med att göra just detta. Likt en dirigent har jag tolkat partituret så att vi nu kan ta del av det i ljudande form.
Verkets upphovsman Axel Malm föddes den 2 juni 1888 och var musikpedagog med musikdirektörsexamen från Musikkonservatoriet i Stockholm 1910. Malm var verksam som hornist vid Göta livgarde 1900–1927, och i Stockholms konsertförening 1914–1955. Han blev invald som ledamot nr 650 i Kungl. Musikaliska akademien 1947 och erhöll dessutom Kungl. Musikaliska akademins medalj för tonkonstens främjande 1958. (2) I Stockholms konserthus programarkiv hittar vi Axel Malm nämnd som tonsättare, dirigent, arrangör och hornist. Tonsättare till stycket Bellmaniana, arrangör av Gustav Nordqvists Till havs och Hugo Alfvéns Uppsala Rapsodi. (3)
Genom de bevarade handlingarna i arkiven rör vi oss närmare historiens skeenden, små som stora. Partituret blir till ljudande toner med hjälp av dagens teknik och en erinran om hur musiken kan ha låtit för deltagarna på riksstämman. Vi kan, trots detta, inte exakt veta hur musiken lät på SIF:s 25-årsjubileum 1945. Vi kan heller inte veta hur jubileumsdeltagarna mottog musiken och hur den uppfattades. Musiken som har skapats efter 1945 fram till idag har gett oss en annan uppfattning och begreppslighet om vad musik är och hur det kan låta. Vi kan helt enkelt inte höra musiken på samma sätt som de som var där.
Förutom jubileets festliga inramning av stämman var krigsslutet i Europa några veckor gammalt. I sitt inledningsanförande nämner förbundsordförande ing. Sandberg att
”Vårt jubileum infaller i den lyckliga stund då det förhärjade krig som de senaste fem åren rasat i Europa är slut”. (1)
Och kanske var det med denna vetskap och med viss optimism om en ny framtid som musiken mottogs av jubileets och riksstämmans deltagare.
Källor:
(1)Klara Arkivsök (knowit.se) SIF:s arkiv Industritjänstemannen nr 6 1945. Verksamhetsberättelse 1945.
(2)Ledamöter sedan 1771 – Kungl. Musikaliska Akademien Axel Malm
(3)Historiskt arkiv | Konserthuset Stockholm Programarkivet Stockholms konserthus.