Hur ålder påverkar attraktiviteten på arbetsmarknaden väcker känslor. Hos många. John Mellkvist är PR-konsult. När han skrev ett inlägg på Linkedin om hur vanligt det är att ha fått höra att man är överkvalificerad i rekryteringssamanhang, blev han överraskad av den stora uppmärksamheten inlägget fick.

Sedan han skrev inlägget 2017, har han gjort åldersdiskriminering till sin hjärtefråga. Han har skrivit några tusen Linkedininlägg om ämnet. Hans bok ”Välj din ålder?” har givits ut och han har varit ambassadör för Delegationen för senior arbetskraft.

Tvärt emot 60-talet

Att ålder sätter krokben för människor som söker arbete är inget nytt. John Mellkvist tycker det är relevant att jämföra med 60- och 70-talet. Då var det ungdomar som protesterade. De upplevde att samhällsstrukturen var föråldrad och missgynnade dem.

─ 2023 är det på många sätt tvärt om. Det är det den växande gruppen äldre som reagerar för att de upplever sig negativt särbehandlade.

Mest utbrett i Sverige

Vad John Mellkvist ser, är att den negativa synen på ålder är utbredd stora delar av världen, framför allt i Europa och USA. Ett konkret tecken på oviljan att uppfattas som gammal är hur vanligt plastikoperationer blivit i vår del av världen.

─ En stor amerikansk studie från 2020 visade på samband mellan individualistisk kultur och ålderism bland världens länder. Enligt en annan stor undersökning, World Values Survey, är Sverige världens mest individualistiska och sekulariserade land, konstaterar John Mellkvist.

Även Sveriges styrka med att sedan länge ligga lång fram med att snabbt dra nytta av den senaste tekniska utvecklingen, är ytterligare en aspekt han menar har bidragit till att åldersdiskrimineringen blivit extra stor här.

Ålderismen skadar alla

För Mellkvist är åldersdiskriminering något som ställer till problem för alla åldersgrupper. På arbetsmarknaden gör det många rädda att byta arbete, redan när de är några år över fyrtio. Statistiken visar svart på vitt att det tar länge tid att få tag i ett nytt jobb redan från fyrtioårsåldern. Resultatet har blivit att många som gärna skulle vilja testa ett nytt jobb, ändå biter sig fast vid sin anställning.

Ålderismen minskar dessutom viljan hos en hel del äldre att utbyta kunskaper och erfarenheter med yngre kollegor.

─ De yngre drabbas indirekt, när äldre på arbetsmarknaden tvekar att dela med sig av vad de kan, på grund av rädsla att bli utbytta.

2030 har det blivit bättre

När Mellkvist blickar framåt, tror han att synen på ålder i jobbsammanhang kommer förändras.

─ Om några år när vi blickar tillbaka på dagens åldersdiskriminering, kommer det vara ungefär som när vi ser tillbaka på hur det var med rökningen förut. Idag känns det helt obegripligt hur det exempelvis kunde vara tillåtet för rökare att sitta och bolma på restauranger och förstöra upplevelsen för många andra, säger John Mellkvist.

Det viktigaste är hur de attraktivaste arbetsgivarvarumärkena handlar

När John Mellkvist väljer ut en enskild faktor med störst betydelse för att få till en positivare syn på arbetskraft som är 45+, pekar han på hur de mest attraktiva och visionära arbetsgivarvarumärkena agerar, alltså varumärkena som många vill jobba för. Exemplets makt från just de mest heta arbetsgivarvarumärkena upplever han är det som kommer bidra till en bredare förändring.

Avslutningsvis pekar han på vad BMW gjorde när de kom fram till att de behövde satsa just på sin seniora arbetskraft i bilfabrikerna.

─ Vad de gjorde var att göra en del anpassningar så att arbetet skulle fungera väl för dem i åldersgruppen. Relativt enkla anpassningar i arbetsmiljön. BMW gjorde en utvärdering där de jämförde en produktionslina med endast seniora medarbetare (medelålder 47 år) med en yngre produktionslina. Resultatet var, att det äldre teamet ökade produktiviteten med 7 procent på ett år, till samma nivå som den yngre arbetskraften. Projektet blev en succé som 2017 infördes på samtliga BMW-fabriker.

Text: Lars Carlén