TAM-Arkiv följer en lång tradition av att bevara och vårda dokument i ett arkiv. De första arkiven uppstod för omkring 5200 år sedan som en följd av bildandet av samhällen och skriftspråken. Syftet då var att dokumentera och bevara handlingar som gagnade samhället, exempelvis ekonomiska transaktioner och ägandeförhållanden. Att använda dokumenten som källor till forskning fanns ingen tanke på. Idag är TAM-Arkiv ett exempel på det motsatta i sitt främjande av forskning och kunskapsspridning om tjänstemännens och akademikernas historia.
De äldsta och bäst bevarade arkiven har man funnit efter de olika maktcentren som fanns mellan floderna Eufrat och Tigris i Mesopotamien med början för omkring 5200 år sedan och tre årtusenden framöver. Hundratusentals handlingar finns bevarade än idag till följd av att de är gjorda av lera, ett material som stått emot tidens tand. Detta i motsats till egyptierna som skrev på papyrus där bara ett fåtal handlingar överlevt till våra dagar. I Mesopotamien var skriftspråket kilskrift och man skrev på fuktiga lertavlor som sedan brändes. Dessa bevarades i speciella byggnader, det som vi idag kallar arkivlokaler. Handlingarna klassificerades efter ämne i kronologisk ordning och förvarades i behållare av trä eller lera. Idag etiketterar vi arkivkartongerna med uppgifter om innehållet och detsamma gjordes i Mesopotamien. Behållarna märktes upp med uppgifter om bland annat ämne, handlingstyp och datum. Arkivarierna hade en mycket hög samhällsställning med en hög lön. De var tvungna att ha en bred kunskap i bland annat lagstiftning, statskunskap, bokföring och klassifikation.
Som redan nämnts skrev egyptierna på papyrus som är skört material med en kort livslängd. Men ordet papyrus har överlevt till våra dagar i form av papper. Vi vet att det existerade arkiv i Egypten då det finns uppgifter skrivna på annat material som bevisar det. Egyptens arkiv bestod bland annat av handlingar som ekonomiska, administrativa och korrespondens. Det kan läggas till att juridiska handlingar även användes som kunskapskällor, men det finns inga källor som styrker att det gjordes i Mesopotamien. Ytterligare en arbetsuppgift som arkivarierna i Egypten hade var att registrera inkomna och utgående handlingar.
Arkiven och arkivarier har en lång historia med det mänskliga behovet av att dokumentera händelser av olika slag i syfte att bland annat kunna styrka det inträffade och använda som bevis. Successivt växte tanken fram att handlingarna kunde användas i kunskapsbyggande och forskning. Ända sedan handlingarna skrevs på lertavlor via olika pappersmaterial till dagens digitala handlingar består nödvändigheten av att dokumentera och arkivera för framtiden.