Den svenska industrin som utvecklades under 1880- och 1890-talen byggde på basråvarorna malm och skog samt ett antal svenska uppfinningar. Exempel på sådana var separator, sulfitmassa, kullager, dynamit, skiftnyckel m.m.
Med liberala strömningar från Storbritannien avskaffades skråväsendet i mitten av 1800-talet. År 1856 kom Aktiebolagslagen och Näringsfrihetsförordningen kom år 1864. Detta bidrog till att järnvägsutbyggnaden och nya uppfinningar kunde kapitaliseras utan betydande personliga risker via juridiska personer, aktiebolag.Två nya slag av arbetskraft växte fram — arbetare och tjänstemän. Tjänstemännen hade ofta en tryggare anställning än arbetarna med uppsägningstid, semester, sjuklön och ålderspension. Detta var en kvarleva från tjänstehjonsstadgan som ålade arbetsgivaren visst socialt ansvar för sina anställda. Dessa bättre villkor var emellertid inte mer stabila än att de krävde stor följsamhet vad gällde arbetsgivarens önskemål och krav.
Järnbruken, sågverken och verkstadsindustrin behövde arbetskraft inom tjänstemannaområdet som teknik, försäljning, spedition, ekonomi, administration osv. Företagen hade länge självfinansierat sina investeringar genom att plöja ner sina vinster i verksamheten. I ökad utsträckning utnyttjade näringslivet de expanderande affärsbankerna för lån och valutahandel. År 1863 öppnades Stockholms fondbörs. Behovet av arbetskraft inom finans-, valuta-, penning- och kreditmarknaden växte.
Med ökad produktion och konsumtion utveckladesinrikes- och utrikeshandeln och det krävde bättre kommunikationer. Sjöfart, järnvägar, post, telegrafi och telefoni utvecklades och flera yrken inom tjänstemannaområden kom till. Behovet av försäkring av fast och lös egendom blev allt större. Olika slag av försäkringsinrättningar bildades och försäkringstjänstemännen blev allt fler. Under dessa årtionden grundlades även de riksomfattande dagstidningarna med behov av journalister och andra yrkeskategorier.
Tullväsendethar gamla anor. Men med en växande industrialisering och utrikeshandel infördes under 1800-talets slut en rad skyddstullar bl.a. för jordbruksprodukter. Importrestriktioner, tulltaxering och tullbevakning krävde ett växande antal befattningshavare som kom att tillhöra tjänstemannaavtalsområdet t.ex. inom speditionsverksamhet som logistik, transporter och klarering, paketering m.m.
Eftersekelskiftet fortsatte utvecklingen med basindustrieroch mer avancerad produktionsutbyggnad som pappersbruk, skeppsvarv, stålverk och verkstadsindustri. Uppfinningar som Dalén-ljuset (fyrar), “Mått-Johanssons” kombinationsmåttsatser (för precision i serietillverkning), gav Sverige en ledande ställning inom många områden. Detta genererade behov av teknisk personal inom industrin.
Efter första världskriget uppstod med få års mellanrum två ekonomiska depressioner som drabbade världen. För Sverige, liksom för övriga världen, medförde de massarbetslöshet och stagnation. Mot slutet av 1930-talet blev konjunkturerna bättre och på världsmarknaden ökade efterfrågan på svenska industriprodukter av hög kvalitet.
Under andra världskriget ökade behovet av bl.a. ingenjörer och andra tekniker inom krigsmaterielindustrin. Försvarets behov av fast anställd personal växte inom den militära och den civila organisationen. En krisförvaltning byggdes upp som hade att administrera kvotering och ransonering av såväl livsmedel och andra dagligvaror som råvaror, kapitalvaror och energi. Tjänstemannakadern växte. Krigsåren erbjöd kvinnorna allt fler arbetstillfällen då inkallelserna till militär beredskap efter april 1940 successivt växte till ca 400 000 man. Kvinnorna övertog många av männens arbetsuppgifter inom industri, handel m.m.
Mot krigets slut växte oron för massarbetslöshet. Men det amerikanska hjälpprogrammet (Marshallplanen) för Västeuropa gav den svenska industrin, som var intakt efter kriget, möjlighet att i växande omfattning förse övriga länder med nödvändiga varor och tjänster.
Utvecklingen ställde krav på olika slag av arbetskraft. Inte minst var behovet av tekniker, ingenjörer och konstruktörer stort. Men även för ekonomisk planering, marknadsföring, administration och service krävdes arbetskraft. Industritjänstemannakåren växte snabbt. Den ekonomiska expansionen gav ökade vinster och stigande reallöner. Konsumenterna började efterfråga konsumtions och kapitalvarort.ex. bilar, båtar och egna hem. Den växande exporten öppnade gränserna och möjligheterna för import. Den stigande levnadsstandarden möjliggjorde för stora grupper att resa till andra länder. Turistnäringarna utvecklades och expanderade med resor, för rekreation och upptäckter. Charterresor gjorde resandet mer ekonomiskt fördelaktigt än tidigare.
Under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet började det stora sociala välfärdsprogrammet förverkligas. Riksdagen beslutade om bättre skydd för landets medborgare t.ex. barnbidrag, folkpension, moderskaps-, sjuk- och yrkesskadeförsäkringar. Detta krävde fler anställda inom myndigheter och socialförvaltningar som förväntades leverera vad lagen och arbetsmarknadens avtal föreskrev. Den offentliga sektorn expanderade starkt. Skolor, sjukhus, äldrevård, barnomsorg, byggnation och transporter medförde att efterfrågan på personal ökade kraftigt speciellt inom tjänstemannaområdet. Kommunreformen 1952 som ledde till färre och större kommuner ökade behovet av tjänstemän inom de tekniska och sociala förvaltningarna samt inom vård, fritid och kultur. Sjukvården som byggdes ut gjorde att behovet av vårdpersonal ökade.
Med införandet av den nioåriga obligatoriska grundskolan i början av 1970-talet växte behovet av lärare. Antalet lärare ökade också starkt under 1970-talet bl.a. beroende på utbyggnaden av gymnasie- och högskolorna under denna period. Tidigare hade antalet akademiker varit få, men nu ökade antalet markant. Undervisningsyrkena blir också allt vanligare inom många andra delar av arbetslivet. Inom personalutbildningen används t.ex. allt oftare personer med akademisk utbildning.
År 1971 upphörde sambeskattningen och en ny individuell beskattning infördes. En konsekvens blev att kvinnorna i allt större utsträckning gick ut i arbetslivet, vilket ökade behovet av personal inom förskolor och fritidshem. Antalet förskollärare och fritidspedagoger ökade mycket kraftigt. Riksdagens beslut att alla barn från 1,5 års ålder ska kunna beredas plats inom barnomsorgen 1991 medförde ett stort behov av förskollärare från 1990–talets början.
Fr.o.m. 1970-talet ökade användningen av datorer och senare internet vilket inneburit stora förändringar i arbetsinnehåll och arbetsuppgifter för alla yrkesgrupper t.ex. assistenter, sekreterare och telefonister. I början av IT-åldern ökade dessa yrken dock rätt kraftigt inom den offentliga sektorn medan de minskade inom den privata. Den offentliga sektorn växte ända in på 1990-talet och introduktionen av ny teknik gick inte lika snabbt inom den offentliga som inom den privata sektorn. Under senare år har emellertid ökad användning av ny teknik och IT-kommunikationinom offentlig sektor gått långt med digitala tjänster som möjlighet till webb – användning som exempelvis möjligheten att utföra banktjänster, e-deklarera m.m.
Trots att man införde ny teknik inom bank och försäkring minskade till en början inte antalet anställda. Rationaliseringseffekterna uppvägdes av ökad efterfrågan på bankernas och försäkringsbolagens personliga tjänster, men sedan alltfler bankärenden görs av kunden på egen hand via Internet har antalet bankanställda minskat.
Antalet IT-arkitekter, programmerare och nätverkstekniker m.fl. har växt under flera decennier. Yrkesgrupper som arbetar med IT har varit och är spridda över praktiskt taget alla näringsgrenar och sektorer.
Den svenska ekonomin fick allt svårare att återhämta sig efter oljekriserna under 1970 – talet. Den stora ekonomiska krisen i början på 1990 – talet medfört att antalet arbetsplatser minskat inom flera av TCO:s och Saco:s områden. Även om antalet journalister och förlagsredaktörer steg t ex kraftigt p.g.a. det utbyggda lokala radionätet så är den långsiktiga trenden att yrkeserfarna journalister haft svårare att få fast arbete. För museianställda är det också hård konkurrens om tjänsterna. Detsamma gäller för skådespelare och dansare. Informationsteknologin är en utmaning för dessa yrken då den alltmer konkurrerar om uppmärksamheten.
De sociala yrkenas arbetsuppgifter innebär till stor del att ha kontakt med andra människor och att ge stöd och hjälp i olika situationer. En stor andel av de sysselsatta inom denna grupp arbetar inom den offentliga sektorn. Utbyggnaden av socialvårdssektorn och socialförsäkringssystemet var omfattande under 1970-talet. Detsamma gäller utbyggnaden av Arbetsförmedlingens föregångare t.ex. arbetsmarknadsverket. Yrkesgrupperna ökade länge, men har på senare år minskat.
Under 1970- och 1980-talen har antalet ingenjörer och tekniker i industrin ökat trots att den totala industrisysselsättningen sjunkit väsentligt. Denna utveckling sammanhänger bl.a. med de stora förändringarna i produktionsteknik och arbetsorganisation. En stor del av produktionen sker nu med hjälp av datorer och industrirobotar och den tekniska personalens kunskaper behövs vid utvecklingen, införandet och användningen av den nya tekniken. Svensk industri hör till den robottätaste i världen och antalet industrirobotar och NS-maskiner (numeriskt styrda verkstadsmaskiner) är i förhållande till antalet industrisysselsatta högre i Sverige än i andra länder.
Globaliseringenmedför nya utmaningar för det svenska samhället. Utvecklingen inom svensk industri pekar på en anpassning till globaliseringen och en förskjutning mot nya marknader i Asien. Industrin pressas allt hårdare för att effektivisera och minska kostnader som medför att antal anställda inte ökar. Svensk basnäring får däremot ett uppsving när Kinesiska marknaden efterfrågar järnmalm, skogsprodukter och andra råvaror som kännetecknas av god kvalitet.
- Tjänstemannabegreppet
- Tjänstemannayrken i förändring
- Organisationsbildningen
- Yrken inom TCO-förbunden
- Yrken inom Saco-förbunden