TAM-arkiv mobilmeny
Du är här: Startsida  ▸ Om webbplatsen Ingenjörshistoria

Om webbplatsen Ingenjörshistoria

Ingenjörsyrkenas enastående utveckling sammanföll med industrialiseringen i Sverige. År 1915 blev civilingenjör officiell examenstitel för alla högskoleutbildade ingenjörer. Den moderne ingenjören behärskade även ledarskap och samhällsfrågor. Svenska Teknologföreningen (STF) värnade ingenjörernas utbildning, man bevakade och drev fram teknikutveckling på många områden, medan ett fackligt engagemang utvecklades vid tjänstemannaklubbar på verkstadsföretagen och hos de yngre akademikerna. 

Webbplatsen Ingenjörshistoria berättar om ingenjörernas historia med hjälp av Saco-förbundet Sveriges Ingenjörers med föregångares arkiv, som sträcker sig från 1860-tal till idag. TAM-Arkiv, en ideell förening ägd av TCO och Saco-förbunden, har tagit fram webbplatsen på uppdrag av Sveriges Ingenjörer, med anledning av Sveriges Ingenjörers 150-årsjubileum 2011.

Ingenjörernas historia och samhällsbetydelse skildras genom källmaterial från Sveriges Ingenjörer, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF), Svenska Teknologföreningen (STF) och Ingenjörsförbundet. Tänkta målgrupper är Sveriges Ingenjörers medlemmar; yrkesverksamma och blivande ingenjörer, forskare och högskolestudenter i skilda discipliner, skolor samt en intresserad allmänhet.

Ingenjorshistoria.se ger flera perspektiv på ingenjörsgruppernas historia

Teknikhistorikern Maja Fjaestad vid KTH, har gjort undersökningar av några centrala skeden i ingenjörernas professions- och organisationshistoria genom att forska i källdokumenten på TAM-Arkiv. Ett av dem är när ingenjörerna fick en hederskodex, ett viktigt steg i professionaliseringen. Maja Fjaestad  berättar också om ingenjörsroller som ”innovatören” och ”samhällsingenjören” och ser en politisk ingenjör i nobelpristagaren Hannes Alfvén. Idag har ingenjörer en global roll.

Från studentföreningen vid Teknologiska Institutet på 1860-talet till Sveriges Ingenjörer idag löper en väv av studentföreningar, högskole-, institut- och läroverksingenjörer, starka professionsföreningar som Svenska Teknologföreningen och facklig utveckling genom Sveriges Civilingenjörsförbund och Ingenjörsförbundet. En del av denna historia tror vi inte har varit berättad eller allmänt tillgänglig tidigare.

Yrkesidentitet förmedlas genom de personliga civilingenjörsminnen som Nordiska museet samlade in 1991, presenterade av Katarina Ek-Nilsson, fil. dr. i etnologi.

På webbplatsen kan serier av skannade originaldokument öppnas och läsas vilket ger en möjlighet att t.ex. i STF:s åskådliga verksamhetsberättelser göra sina egna tidsresor. Detta hoppas vi kan ge flera målgrupper en ingång till arkivens möjligheter.

Projekt och avgränsning

Den forskningsanknutna referensgruppen har bestått av personer från Sveriges Ingenjörer, KTH, Nordiska museet, Tekniska museet, Centrum för Näringslivshistoria, samt Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. TAM-Arkiv har även tagit fram innehåll till en utställning om ingenjörs- och teknikhistoria för Sveriges Ingenjörers medlemsturné under 2011, där referensgruppen medverkade.

En tydlig avgränsning har gjorts genom att uppdragsgivaren varit Sveriges Ingenjörer – därmed har fokus utgjort Sveriges Ingenjörers föregångare och deras arkiv. Teman och ämnen har vuxit fram genom referensgruppen och skribenterna och i mötet med arkivmaterialet.

Det digitaliserade källmaterialet utgör naturligtvis en försvinnande liten del av det samlade arkivmaterialet och vi gör inte anspråk på att just dessa handlingar skulle vara mer ”betydelsefulla” än andra. Förhoppningsvis kan de exempel vi valt att lyfta fram illustrera den rikedom och bredd som finns i arkivinformation samt ge en ingång till hur man kan hitta i arkiven.

Ambitionen med webbplatsen är att bidra till att sprida kunskap om ingenjörerna som betydelsefulla samhällsaktörer, och att den kan tjäna som referensmaterial t.ex. i utbildningar. Vi vill samtidigt levandegöra arkiven och öppna dem för forskning. Det har under det inspirerande arbetet med Ingenjörshistoria blivit tydligt hur mycket historia som ännu väntar på att bli skriven med hjälp av primärkällorna.

TAM-Arkiv och Sveriges Ingenjörer
2011