Månadens dokument oktober 2014: Ett tjänstemännens arkiv och museum bildas

TCO och det första arkivet på Bergendal

Redan när TCO grundades 1944 väcktes frågan om att skapa ett tjänstemannarörelsens arkiv. Men det var först under första hälften av 1960-talet som arkivfrågorna började diskuteras på allvar. År 1963 väckte Industritjänstemannaförbundet (SIF) frågan om att skapa ett för tjänstemannarörelsen gemensamt arkiv. Vid TCO:s kongress 1964 uttalade sig sedan dåvarande TCO-ordföranden Otto Nordenskiöld för ett skapade av ett arkiv för forskning om den stadigt växande tjänstemannarörelsens historia.

BergendalEn kommitté bildades som fick till uppgift att utreda frågan. Detta ledde fram till att TCO-kongressen 1967 beslöt att upprätta ett – för förbunden centralt - tjänstemannarörelsens arkiv på TCO-skolan i Bergendal i Sollentuna två mil norr om Stockholm. Under 1970-talet växte centralarkivet på Bergendal ut till en sammanhållande arkivinstitution för TCO-förbunden. Ett arkivråd bildades som tog fram en arkivplan. Man arbetade fram rutiner för leveranser för förbundens handlingar till arkivet i Bergendal och fastställde principerna för vilka handlingar som skulle bevaras och vad som skulle gallras.

TAM - Ett nytt arkiv och museum bildas

När arkivet successivt växte blev de arkivlokalerna i Bergendal alltför trånga och arbetet kunde inte bedrivas på ett praktiskt, ändamålsenligt sätt. I mars 1983 gav TCO-styrelsen en arbetsgrupp i uppdrag att utreda hur arkivet och forskningsverksamheten skulle kunna utvecklas. Gruppens uppdrag kom även att omfatta samordningen av arkivet och det kontorsmuseum som Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) inrättat år 1970. Deras förslag lades fram i rapporten ”Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum”. Förslaget togs emot positivt av TCO-styrelsen och i maj 1984 inrättades en interrimsstyrelse.

I oktober 1984 höll TAM (Tjänstemännens arkiv och museum som det ursprungligen hette) sin konstituerande stämma. Adressen där TAM invigdes 1985 blev Cardellgatan 1 strax invid Humlegården i hjärtat av Stockholm, medan arkivdepån blev kvar i Bergendal. TAM återfanns en trappa upp i det dåvarande TBV-huset. Lokalen låg idealiskt till för att locka till sig besökare. På Cardellgatan fanns dels en permanent miljö, dels tillfälliga utställningar och utställningar kring olika teman. Och TAM:s verksamhet blev snart mycket uppmärksammad. Besökare stod i kö för att få komma till TAM.


TAM:s invigning 1985. Evert Brandgård, Lennart Bodström och Björn Rosengren.
1.
TAM:s invigning 1985
2.
TAM:s invigning 1985. Thord Wallén, Per Sandberg och Inge Granqvist.
3
TAM:s invigning 1985
4.
TAM:s invigning 1985. Otto Nordenskiöld.
5.
TAM:s invigning 1985. Björn Rosengren och Lennart Bodström.
6.
TAM:s invigning 1985.
7.
TAM:s invigning 1985.
8.
TAM:s invigning 1985.
9.
TAM:s invigning 1985. TAM:s förste chef Thord Wallén.

TAM:s förste chef Thord Wallén hade tidigare varit utredare och studierektor inom TCO. Wallén blev den nya institutionens eldsjäl. Han brann för facket och för att sprida kunskap om tjänstemannahistorien. Arbetarrörelsens historia var väl dokumenterad men tjänstemannarörelsen och dess yrkesgrupper hade hamnat i skymundan, menade Wallén. Ett argument som kanske är ännu mer giltigt idag då tjänstemanna- och akademikergrupperna ökat i antal och betydelse.

En viktig del av verksamheten var yrkesminnesinsamlingarna. Man samlade systematiskt in människor egna berättelser om deras erfarenheter av yrkeslivet.

Verksamheten expanderade under TAM:s första tid. År 1989 flyttades TAM:s kansli på Cardellgatan till Jungfrugatan. Då TAM firade femårsjubileum 1990 kunde man berätta om en blommande verksamhet. Institutionen hade då växt till ett intellektuellt centrum för studiet av de svenska tjänstemännen. Det skapades utställningar om olika tjänstemannayrken och deras historia under den första tiden.

Ett exempel är: ”Tjänstemännen. Andra tider – andra yrken”. Denna skildrade förändringar inom några yrkeskategorier: tekniker, ingenjörer, kontorsyrken, lärare och sjuksköterskor. Utställningen öppnades i samband med TCO-kongressen i juni 1989 och visades på Folkets Hus under den pågående kongressen. Senare flyttades den till Nordiska museet.

TAM-Arkiv får Saco-medlemmar och flyttar till Bromma

År 1993 sammanfördes så TAM:s arkiv och TAM:s kansli till en centralt belägen lokal på Västmannagatan 52. Arkivdepån i Bergendal – inrättad 1968 – hade nu definitivt blivit historia och museidelen avvecklades. TAM bytte namn till TAM-Arkiv.

Sedan mitten av 1990-talet har allt fler Saco-förbund valt att ansluta sig till TAM-Arkiv. TAM-Arkiv har med hjälp av bl.a. webbsidor och utställningar lyft fram Saco-förbundens och akademikergruppernas historia. Under 2000-talet har även digital informationsförvaltning och digital arkivering blivit en allt större fråga för TAM-Arkiv och ett långsiktigt utvecklingsarbete har påbörjats.  

Till sina nuvarande lokaler på Grindstuvägen 48-50 i Alvik, Bromma, flyttade TAM-Arkiv år 2006 och blev grannar med Centrum för Näringslivshistoria. TAM-Arkiv fyller 30 år i oktober 2014. Vi firar med en ny grafisk profil och logotyp som kan ses på nya skyltar på husfasaden på Grindstuvägen och en från grunden omgjord tidskrift med nammnet Nio–Fem.

 

Mer om TAM-Arkivs historia läser du här samt i premiärnumret av Nio till Fem som kan beställas från tam-arkiv@tam-arkiv.se