SSR:s historia

Akademikerförbundet SSR bildades 1958 under namnet Sveriges Socionomers Riksförbund. Förbundet sökte samtidigt medlemskap i SACO då man strävade efter att ena socionomer som varit splittrade på flera förbund inom TCO. Man ville betona den akademiska tillhörigheten och förbättra den fackliga bevakningen av yrkesfrågorna. Det nya förbundet samlade 350 medlemmar från starten. Genom enighet skulle kampförmågan stärkas och professionen tydliggöras. SSR bedrev ett lobbyarbete mot mitten av 1960-talet för att socialhögskolor skulle skapas och att socionomutbildningen skulle bli längre och akademiseras. Något som också inträffade 1964.

Strejker och turbulens

SSR har hittills varit involverad i tre strejker: 1966, 1971 och 1986. Lönepolitik har varit den stora återkommande centrala frågan i alla konflikterna. 1970-talet beskrivs som förbundets mest turbulenta tid då många generella samhällsfrågor som socialpolitik, demokrati och utbildning diskuterades inom förbundet. Vid SACO-strejken 1971, där socionomer i kommunal tjänst deltog, uppmärksammades att socialassistenter efter skatt inte hade mer än vad deras klienter fick ut i socialbidrag.

I mitten av 1970-talet var SSR med om att bilda en kommunal förhandlingskartell för SACO-förbunden, SACO/SR-K. Efter att ha röstats ned i kvinnolönefrågan lämnade SSR kartellen och närmade sig istället SKTF i förhandlingsfrågor. I början av 2000-talet blev förbundet medlem i Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR.

Professionalisering och akademikertillhörighet

Professionaliseringssträvanden har genomsyrat förbundets arbete. Vid de centrala löneförhandlingarna 1980 förändras yrkestiteln ”socialassistent” till ”socialsekreterare”. Socialsekreterare får samtidigt högre lön. Under 2000-talet har frågan om legitimation för socionomer aktualiserats flera gånger. Namnet på förbundet har ändrats två gånger sedan bildandet. Då program infördes på universitet och högskolor ändrades namnet till Sveriges Socionomers, Personal- och Förvaltningstjänstemäns Riksförbund 1981, för att bättre motsvara medlemmarnas utbildningar. Det nuvarande namnet, Akademikerförbundet SSR, fick förbundet 1993. I samband med detta bytte också förbundet grafisk profil där akademikertillhörigheten framhävs genom betoning av det röda bumerangliknande A:et i logotypen. 

Nya målgrupper

SSR började så småningom vända sig till andra yrkesgrupper än socionomer. Idag är målgruppen även folkhälsovetare, ekonomer, personalvetare, beteendevetare och andra som arbetar med socialt arbete eller samhällsvetare. Förbundet vänder sig till både yrkesverksamma och studerande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen. SSR säger sig sträva ”efter ett samhälle och arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens”. SSR har en speciell chefsförening, ”Svensk chefsförening”, där alla som är chefer och medlemmar i SSR automatiskt ingår.

I början av 2014 hade medlemsantalet kommit upp i dryga 63 000 medlemmar. Förbundet är sedan flera år tillbaka ett av de snabbast växande SACO-förbunden. Det är i dagsläget det fjärde största förbundet inom SACO. Man räknar med att hälften av förbundets yrkesverksamma medlemmar arbetar med socialt behandlingsarbete som socialsekreterare, familjerådgivare etc. medan den andra hälften arbetar med någon form av administrativa eller arbetsledande uppgifter.

Av: Karin Sandberg, TAM-Arkiv

 

Källor: 
”En särskild historia-berättelsen om Akademikerförbundet SSR, 50 år”, Tomas Lundemark 2008

SSR:s hemsida 2014-10-14


Dessa sidor är publicerade av TAM-Arkiv i syfte att tillgängliggöra de arkiv vi förvaltar för våra medlemmar och relaterade arkivdeponenter inom tjänstemanna- och akademikergrupperna och att bilda kunskap om deras historia och samhällsbetydelse.