Ekonomiutbildningens kvalitet och innehåll liksom antalet antalet utbildningsplatser och utbildningsorter har alltid varit en av förbundets kärnfrågor. En viktig förutsättning för ett bra arbetsliv är den grund man får genom sin utbildning.
Vid tiden för FST:s bildande fanns inte krav på någon särskild utbildning för taxeringsrevisorer – vägen till ekonomyrket var att antingen läsa på handelsgymnasium eller handelshögskola.
Taxeringsrevisorernas önskar också höja yrkets status varför det behöver ställas krav på utbildning. 1938 börjar man därför driva på kravet att nyanställda skulle ha examen från handelshögskola och vara auktoriserade revisorer. Då det tidigare inte funnits krav på speciell utbildning för taxeringsrevisorer uppfyllde vissa av föreningens egna medlemmar inte detta krav, dessa fick dispens med hänvisning till deras långa erfarenhet.
Efterhand sprider sig ekonomiutbildningar över Sveriges lärosäten. Civilekonomerna anser dock att vissa utbildningar inte håller måttet och arbetar för att höja kvaliteten på dessa. Under 1970-talets andra hälft organiserar sig dåvarande CR:s studerandeverksamheten i en studerandenämnd som sedan får officiell status som rådgivande organ till styrelsen 1984.
Civilekonomexamen försvinner som en självständig examen 1969 för att återkomma som Civilekonomprogrammet 2007 med ambitionen att öka kvaliteten på ekonomutbildningarna i Sverige. Titeln civilekonom har däremot inget juridiskt skydd i Sverige, men enligt Civilekonomerna själva är det praxis att den som uppfyller kraven på medlemskap i fackförbundet också kan kalla sig civilekonom.
Då ekonomernas yrkesinriktningar är många och finns spridda över nästan hela arbetsmarknaden satsar förbundet mycket på studentrekrytering. 2010 utexaminerades ca 6000 nya ekonomer i Sverige, samma år fick Civilekonomerna ca 3500 nya studerandemedlemmar.
Yrkets utveckling
När FST bildas betraktas taxeringsrevisorerna inte som en professionell yrkesgrupp utan omnämns i Överståthållarämbetets kungörelser som ”personer som biträder med taxeringsarbete”, och sågs närmast som individer som av någon anledning var speciellt lämpade för taxeringsarbete – bokföringssakkunniga.
Inte heller finns vid den här tiden inte någon arbetsinstruktion för revisorerna, något som föreningen får i uppgift att nu ta fram för att stärka sina förhandlingspositioner.
För att taxeringsrevisorerna ska kunna stärka sina förhandlingspositioner föreslår också landskamrerarna tidigt att man ska satsa på en särskild utbildning av taxeringsrevisorer. Även om en specialutbildning inte kom att bli i det här skedet är utbildningsfrågor, förutom skattefrågor, de viktigaste frågorna för civilekonomerna idag.
Från de första tolv medlemmarna som alla titulerades taxeringsrevisorer som alla arbetade på landets länsstyrelser, där de höll ordning på statens finanser och såg till att skatt betalades, finns idag civilekonomer på många olika arbetsplatser inom alla sektorer. Den privata sektorns ökade behov av utbildade ekonomer lade grunden till Civilekonomernas Riksförbunds bildande 1968. Att arbetsuppgifterna gick från de enbart traditionella som arbete med skatter, revision och bokföring och utvecklades till mer analytiskskt arbete inom många olika sektorer gjorde också att Civilekonomernas medlemsantal ökat drastiskt från 70-talet fram till idag. Idag arbetar ekonomer med bland annat marknadsföring, konsultverksamhet, ekonomistyrning och företagsledning. De innehar ofta en nyckelposition i samhället, en tredjedel av Civielekonomernas medlemmar sitter enligt undersökningar på chefspost.. Den enda påtagligt förenande länken dem emellan är en likartad examen.
Förbundets ändamål är att vara en facklig riksorganisation för civilekonomer och ska tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen. De vill också främja den ekonomiska utbildningen och stimulera intresset och förståelse för ekonomiska frågor i samhället.
Lina Wiberg, 2012
Källor:
Civilekonomernas arkiv.
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996.
Intervju med förbundsdirektör Benny Johansson, 2012-03-15
—
Läs om Civilekonomernas historia:
- Civilekonomernas Riksförbunds historia
- Utbildning och status
- Gränsdragningsstrider med JUSEK
- Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna