TAM-arkiv mobilmeny
Du är här: Startsida  ▸ Tjänstemannaminnen KOTKA-projektet

Tjänstemannaminnen KOTKA-projektet

Dokumentation utförd under: 1985 till 1987

Dokumentationen omfattar tiden: 1930 till 1980

Dokumenterande institution: TAM-Arkiv

Företag/arbetsplats: Hela Sverige

Presentation av dokumentationsobjektet:

Kreativitet och tyst kunskap i arbetslivet (KOTKA) var ursprungligen ett projektsamarbete mellan Arbetslivscentrum, Nordiska museet, Stockholms universitet och Sveriges Tekniska museum. Inom projektet önskade man genomföra ett tiotal delprojekt där begreppen kreativitet och kunskap skulle fungera som ledord. I det här sammanhanget refererar begreppet tyst kunskap till sådan kunskap som människor traditionellt sätt uppfattar som självklar och därför inte anser meningsfull att dokumentera.

Inom ramen för huvudprojektet genomförde TAM i samarbete med SKTF, SIF och Nordiska museet en insamling utav levnadsminnen från tjänstemannasektorn.

Undersökningen utfördes av/initierades av:

TAM-arkiv i samarbete med Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF), Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) och Nordiska museet.

Syfte och frågeställning för undersökningen:

Syftet med denna insamling var att låta tjänstemännen själva författa en del av tjänstemännens relativt outforskade historia, framförallt den om deras arbete och liv. Bakgrunden var att Nordiska museet sedan 1950-talet i samarbete med yrkesorganisationer hade ägnat sig åt att samla in levnadsminnen ifrån olika yrken inom LO-området och man fann nu att tiden hade kommit till att även börja samla in tjänstemännens minnen.

Genom att utlysa en pristävling bland SKTF och SIFs medlemmar där de bästa bidragen, här inte likvärdigt med stilistisk skicklighet utan snarare djup i berättelsen avseende arbete och liv, önskade man stimulera till ett flitigt deltagande. I samband med uppropet i SIF tidningen 14/1985 publicerades även en s.k. minneslista vilken innehöll ett antal stolpar för skribenten att författa sin berättelse utifrån. Denna minneslista var dock inte tvingande utan man poängterade att det inte var nödvändigt att följa denna. Följande åtta punkter fanns i uppropet:

1) Namn, födelseår, födelseort. Föräldrarnas yrke, ålder, härkomst. 2) Barndom och uppväxtliv. Syskon och familjeliv. Familjens levnadsförhållanden, föräldrarnas försörjningssituation, bostad. 3) Skolan, undervisningen. Lärare och kamrater. Ungdomslivet utanför skolan och arbetet. Drömmar om yrkesval. 4) De första anställningarna och arbetsuppgifterna. När och hur började du som tjänsteman? Hur upplevde du det fortsatta arbetet. 5) Beskriv var och med vad du har arbetat. Hur du har trivts och hur du värderar arbetet. Förhållandet till arbetskamrater och mellan under- och överordnade. 6) Förändringen av arbetet. Vilka kunskaper och färdigheter har arbetet krävt? Hur har du upplevt förändringar som nya arbetsredskap och arbetstider, ny miljö och nytt umgänge? Ev. fackliga kontakter och aktiviteter. 7) Äktenskap/samboende och familjeliv. Hur träffades ni, barn, det nya hemmet. 8) Fritid och nöjesliv, intressen.

Material från undersökningen:

37 stycken yrkesminnen. Arkivmaterial finns.

Resultat:

Bok, ”Mitt liv och arbete: Kommunal och industrianställda tjänstemäns minne”, 1987, Stefan Bohman (red).

Övrigt: 2 volymer

Skapad 2021-12-11 Ändrad 2021-12-11