Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorers hjärtefrågor var från första början ekonomernas arbetsuppgifter och befogenheter, deras tjänsteställning, rätt till olika tjänster och vikariat samt titlar samt löner och anställningsavtal.
Man planerar tidigt in att uppvakta finansminister Ernst Wigforss för att diskutera anställningsfrågan. Mötet är satt att äga rum den 4 september 1939, den 3 september bryter andra världskriget ut. I styrelsemötesprotokollet från den 18 november 1939 konstaterar styrelsen att ”vår anställningsfråga till följd av det stora kriget tyvärr kommit i ett mycket ogynnsamt läge. Man kan icke vänta sig att finansministern f.n. är villig att upptaga frågan till omprövning. Styrelsen hyser den meningen, att en uppvaktning just nu skulle mera skada än gagna oss.” Det här året börjar också en medlemsavgift om 10 kr tas ut och antalet medlemmar har ökat från 15 till 18.
Verksamhetsåret 1943 har däremot äntligen en fast anställning beretts taxeringsrevisorerna (och även vissa taxeringsassistenter). Härmed öppnas möjligheter upp för revisorer och assistenter att erhålla befordran till tjänster vilka ”de sakkunniga” tidigare velat förbehålla personer med juridisk utbildning. (Verksamhetsberättelse 18 juni 1944, Gunnar Eklundh)
Under kriget startas också en beredskapskassa om 5 kr per medlem för att mildra ekonomiska konsekvenser för de medlemmar som kan komma att bli inkallade för beredskapstjänst.
En rädsla för arbetsbrist finns vid den här tiden också bland taxeringsrevisorerna, men det visar sig att antalet uppdrag snarare ökar under kriget då revisorerna förordnas som konsulenter för krigskonjunkturskatten. Detta visar, menar styrelsen på, ett visst erkännande av föreningens och taxeringsrevisorernas verksamhet.
Lina Wiberg, 2012
Källor:
Civilekonomernas arkiv.
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996.
—
Läs om Civilekonomernas historia:
- Civilekonomernas Riksförbunds historia
- Utbildning och status
- Gränsdragningsstrider med JUSEK
- Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna