Forskning och litteratur om Civilekonomerna
Litteratur
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996. Boken är till stor del baserad på Civilekonomernas arkiv. Den innehåller bl.a. delar av en kandidatuppsats av Magnus Lundberg, “Ett förbund blir till”, samt en längre krönika av förbundsordförande Jan-Eskil Jörby.
Civilekonomernas ekonomipris
För att stimulera kvalificerad företagsekonomisk forskning i Sverige beslutar styrelsen att från och med 1987 inrätta ett ekonomipris som tilldelas forskare som gjort en kvalificerad forskningsinsatts inom företagsekonomi.
Pristagare:
2002 Daniel Ericsson: ”Kreativitetsmysteriet: ledtrådar till arbetslivets kreativisering och skrivandets metafysik”
2001 Tony Huzzard: ”Labouring to learn – union renewal in swedish manufacturing”
Niclas Hellman: ”Investor behaviour. An empirical study of how large swedish institutional investors make equity investment decisions”
2000 Gunnar Ekman: ”Från text till batong: om poliser, busar och svennar”
Sedan 1996 utdelas också ett pris för bästa magisteruppsats i både företagsekonomi och nationalekonomi som framlagts vid Sveriges högskolor och universitet. Kopior på de vinnande uppsatserna finns i Civilekonomernas arkiv.
Vill du bidra till denna lista? Maila gärna till arkivet@tam-arkiv.se
Civilekonomernas Riksförbunds historia
Civilekonomernas Riksförbund (Civilekonomerna) är både ett fackförbund och en intresseorganisation för civilekonomer. Som fackförbund arbetar man för att medlemmarna ska få bra villkor i sitt arbetsliv och som intresseorganisation för att medlemmarna ska utvecklas i sina karriärer. Civilekonomernas historia går att spåra tillbaka till 1937 då Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorer bildades.
Läs mer »I Civilekonomernas arkiv
Ekonomexamen
Vid en utbildningsreform 1943 infördes vid Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg ekonomexamen, vilken berättigade till titeln civilekonom. Denna examensbenämning infördes i samband med en förlängning av ekonomutbildningen till tre år, från ursprungliga två år, då den äldre examensbenämningen ekonomisk examen infördes 1909. Titeln civilekonom kom därefter att avse personer med examen i företagsekonomiska eller nationalekonomiska ämnen i Sverige. Idag utfärdas civilekonomexamen av ett flertal lärosäten som ger magisterexamen i ekonomi. Källa: Wikipedia: Civilekonom
Arkivdokument
Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorers var Civilekonomernas föregångare. Här invid kan man läsa deras stadgar från bildandet. Läs mer om bildandet under Historia
Civilekonomernas Riksförbund, CR började ge ut Tidningen CivilekonomNytt 1983, till en början gemensamt med Civilingenjörsförbundet, CF. En både ekonom-specifik och allmän tidsbild från 1980-talet fås genom det första numret. Samlade årgångar av organisationstidningar kompletterar arkiven , utan att vara egentliga arkivhandlingar.
Civilekonomernas historia
Civilekonomernas Riksförbunds historia
Civilekonomerna organiserar idag civilekonomer och studerande som avser att avlägga lägst ekonomie kandidatexamen (el. motsvarande). Som fackförbund arbetar man för medlemmarnas villkor i arbetslivet och som intresseorganisation för medlemmarnas karriärsutveckling. Men det hela började på 1930-talet.
”Herrar Taxeringsrevisorer”, så inleder Ernst G Bergqvist en skrivelse daterad 19 november 1937 som går ut till landets av länsstyrelsen anställda taxeringsrevisorer. Föreningen bildades formellt 15 december 1937 och hade vid den här tiden 12 medlemmar.
1937 stiftas en lag om förhandlingsrätt vilken gav förhandlingsrätt åt organisationer för statliga tjänstemän. Dessutom fanns ett visst tryck utifrån då statsmakterna hellre ville underhandla med organisationer än med enskilda anställda, varför föreningen kom att bli.
Föreningens syfte var främst att förhandla om löne- och anställningsvillkor. Vid den här tiden arbetade taxeringsrevisorerna mot arvode men man ville nu ha samma förmåner som fast anställda. Under föreningens första tid arbetade man också för att få rätt till dyrtidstillägg, något som inte utbetalades till arvodestjänster.
1948 ansluter sig FST till SACO och har vid inträdet 80 medlemmar.
1954 bildas föreningen Civilekonomer I Allmän Tjänst (CIAT) under vilken FST blir en aktiv gren. Bakgrunden till föreningens bildande var en överenskommelse mellan Saco och Svenska Civilekonomföreningen (SCF) om bildandet av en facklig organisation för civilekonomer i allmän tjänst där CIAT:s medlemmar också är anslutna till SCF. CIAT tar över den fackliga verksamheten, men i verksamhetsberättelsen från det året anmärker ordförande Olof Knape att ”någon egentlig ändring i vår förenings verksamhet har detta icke inneburit”.
Ekonomin tillät inte under CIAT-tiden att föreningen bildade eget kansli. Istället undersökte styrelsen möjligheten att ansluta föreningen till något av de SACO:s förbund som vid tiden hade eget kansli. Den 18 december 1962 slöts ett ettårigt avtal med Sveriges Civilingenjörsförbund, CF, vilket i stort sett innebar att CF från och med den 1 januari 1963 åtog sig allt kansliarbete för CIAT samt alla löneförhandlingar såväl med statliga som som med kommunala myndigheter. Samarbetet fortsatte fram till år 2000 då föreningen bildade eget kansli.
Vid årsmötet 18 november 1968 beslutas att ombilda CIAT till ett civilekonomförbund omfattande civilekonomer inom samtliga arbetsmarknadssektorer: statliga, kommunala och enskilda. Ur detta beslut bildas Civilekonomernas Riksförbund, CR, och förbundet har vid den här tiden 500 medlemmar. Under 70-talet förstärks samarbetet mellan CR och SCF i samband med de utbildningsreformer som då ägde rum och mellan 1977-1982 är CR en beslutsmässig och ekonomiskt fristående sektion inom SCF. Vid årsskiftet 1982-83 väljer dock CR att lämna SCF då CR konstaterat att SCF:s medlemsrekrytering och intagningsrutiner inte varit anpassade för den fackliga verksamheten. Styrelsen vill nu stärka CR:s fackliga profil och ytterligare förbättra medlemsservicen. Samarbetet mellan CR och CF utvidgas till att omfatta även medlemsregister och ekonomifunktion.
Tidningen CivilekonomNytt börjar ges ut 1983 , till en början gemensamt med CF. Tidigare har viss plats vikits åt information för CR:s medlemmar i SCF:s tidning Ekonomen, vilken också återfinns i arkivet. Idag heter tidningen Civilekonomern och når ca 46 000 läsare.
År 1991 väljer förbundet att ta bort ”Riksförbund” från föreningsnamnet och Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorer upplöses efter att ha varit en aktiv gren under CIAT och senare CR.
Längst ned på en dagordning från föreningens ordinarie årsmöte i Helsingfors den 28 maj 1991 står handskrivet: ”Beslutades enhälligt att föreningen skulle upplösas! Kvarvarande medel disponerades till en gemensam måltid på Sveaborg”.
Nordiskt och internationellt samarbete
1990 blir Civilekonomerna medlemmar i Nordiska Civilekonomförbundet, NCF. NCF är en sammanslutning för civilekonomföreningar, förbund och organisationer som bildats för att stärka det nordiska samarbetet. NCF arbetar för informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna men inriktar sig också på mer konkreta frågor. Bland annat har förbundet utarbetat gemensamma riktlinjer för civilekonomutbildningen och Bologna-processens i de olika länderna har följts.
Sedan början på 90-talet är också Civilekonomerna som enda svenska fackförening medlemmar i CIADEC, Confederation Internationale des Associations de Diplomes en Sciences Economiques et Commerciales, som vill stärka banden mellan utexaminerade civilekonomer framför allt i Europa. CIADEC:s verksamhet har under de senaste åren varit mycket begränsad då organisationerna utanför Norden har mycket små resurser att bedriva kontinuerlig verksamhet. Därför förläggs CIADEC-möten i samband med NCF:s årsmöten, vilket spar resurser.
Lina Wiberg, 2012
Källor:
Civilekonomernas arkiv.
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996.
Intervju med förbundsdirektör Benny Johansson, 2012-03-15
Utbildning och status
Ekonomiutbildningens kvalitet och innehåll liksom antalet antalet utbildningsplatser och utbildningsorter har alltid varit en av förbundets kärnfrågor. En viktig förutsättning för ett bra arbetsliv är den grund man får genom sin utbildning.
Vid tiden för FST:s bildande fanns inte krav på någon särskild utbildning för taxeringsrevisorer – vägen till ekonomyrket var att antingen läsa på handelsgymnasium eller handelshögskola.
Taxeringsrevisorernas önskar också höja yrkets status varför det behöver ställas krav på utbildning. 1938 börjar man därför driva på kravet att nyanställda skulle ha examen från handelshögskola och vara auktoriserade revisorer. Då det tidigare inte funnits krav på speciell utbildning för taxeringsrevisorer uppfyllde vissa av föreningens egna medlemmar inte detta krav, dessa fick dispens med hänvisning till deras långa erfarenhet.
Efterhand sprider sig ekonomiutbildningar över Sveriges lärosäten. Civilekonomerna anser dock att vissa utbildningar inte håller måttet och arbetar för att höja kvaliteten på dessa. Under 1970-talets andra hälft organiserar sig dåvarande CR:s studerandeverksamheten i en studerandenämnd som sedan får officiell status som rådgivande organ till styrelsen 1984.
Civilekonomexamen försvinner som en självständig examen 1969 för att återkomma som Civilekonomprogrammet 2007 med ambitionen att öka kvaliteten på ekonomutbildningarna i Sverige. Titeln civilekonom har däremot inget juridiskt skydd i Sverige, men enligt Civilekonomerna själva är det praxis att den som uppfyller kraven på medlemskap i fackförbundet också kan kalla sig civilekonom.
Då ekonomernas yrkesinriktningar är många och finns spridda över nästan hela arbetsmarknaden satsar förbundet mycket på studentrekrytering. 2010 utexaminerades ca 6000 nya ekonomer i Sverige, samma år fick Civilekonomerna ca 3500 nya studerandemedlemmar.
Yrkets utveckling
När FST bildas betraktas taxeringsrevisorerna inte som en professionell yrkesgrupp utan omnämns i Överståthållarämbetets kungörelser som ”personer som biträder med taxeringsarbete”, och sågs närmast som individer som av någon anledning var speciellt lämpade för taxeringsarbete – bokföringssakkunniga.
Inte heller finns vid den här tiden inte någon arbetsinstruktion för revisorerna, något som föreningen får i uppgift att nu ta fram för att stärka sina förhandlingspositioner.
För att taxeringsrevisorerna ska kunna stärka sina förhandlingspositioner föreslår också landskamrerarna tidigt att man ska satsa på en särskild utbildning av taxeringsrevisorer. Även om en specialutbildning inte kom att bli i det här skedet är utbildningsfrågor, förutom skattefrågor, de viktigaste frågorna för civilekonomerna idag.
Från de första tolv medlemmarna som alla titulerades taxeringsrevisorer som alla arbetade på landets länsstyrelser, där de höll ordning på statens finanser och såg till att skatt betalades, finns idag civilekonomer på många olika arbetsplatser inom alla sektorer. Den privata sektorns ökade behov av utbildade ekonomer lade grunden till Civilekonomernas Riksförbunds bildande 1968. Att arbetsuppgifterna gick från de enbart traditionella som arbete med skatter, revision och bokföring och utvecklades till mer analytiskskt arbete inom många olika sektorer gjorde också att Civilekonomernas medlemsantal ökat drastiskt från 70-talet fram till idag. Idag arbetar ekonomer med bland annat marknadsföring, konsultverksamhet, ekonomistyrning och företagsledning. De innehar ofta en nyckelposition i samhället, en tredjedel av Civielekonomernas medlemmar sitter enligt undersökningar på chefspost.. Den enda påtagligt förenande länken dem emellan är en likartad examen.
Förbundets ändamål är att vara en facklig riksorganisation för civilekonomer och ska tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen. De vill också främja den ekonomiska utbildningen och stimulera intresset och förståelse för ekonomiska frågor i samhället.
Lina Wiberg, 2012
Källor:
Civilekonomernas arkiv.
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996.
Intervju med förbundsdirektör Benny Johansson, 2012-03-15
—
Läs om Civilekonomernas historia:
- Civilekonomernas Riksförbunds historia
- Utbildning och status
- Gränsdragningsstrider med JUSEK
- Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna
Gränsdragningsstrider med JUSEK
1969 slår Sveriges Juristförbundet sig samman med Sveriges Samhällsvetarförbundet och bildar Jurist- och samhällsvetareförbundet, JUS. CR och JUS har nu nästan likadana rekryteringsnormer inskrivna i sina stadgar.
Med 1969 års högskolereform försvinner civilekonomexamen som en självständig examen. Utbildningen infogas istället i den samhällsvetenskapliga utbildningen i stort, vilket gör att avgränsningen mellan den sektor som CR representerar och den som JUS representerar blir allt mindre klar. Här börjar en gränsdragningsstrid mellan de båda förbunden gällande vilka som ska rekrytera studenter och examinerade från vilka utbildningar.
Styrelserna för CR och JUS tillsätter en arbetsgrupp som ska föra diskussion kring gemensamma problem, men relationen mellan de båda förbunden är 1975 (under 70-talet) något frostig. Orsaken härtill är den s.k. ”6A-problematiken” efter att de nya utbildningslinjerna 6A och 6B gör det svårt att skilja förbundens rekryteringsfält åt. CR har vid sitt årsmöte 1975 uttalat att linjerna 6A och 6B tillhör CR:s rekryteringsområde till följd av att civilekonomer i traditionell bemärkelse numera bara utbildas vid Handelsshögskolan i Stockholm. Med bara denna grupp som möjliga rekryter till förbundet skulle nyrekrytering till CR upphöra eller i alla fall kraftigt minska.
De som utbildas vid övriga universitet får i princip en identisk utbildning som den vid Handelshögskolan, men dessa hänförs till linje 6A i den samhällsvetenskapliga utbildningen (den s.k. ekonomutbildningen), vilken nu JUS säger sig ha monopol på.
Efter de strandade förhandlingarna byter JUS namn till JUSEK 1978 för att förtydliga att ekonomerna tillhör förbundets rekryteringsområde.
1982 tillsätter förbunden en gemensam arbetsgrupp som ska utarbeta möjliga lösningar och 1983 läggs tre förslag fram:
-
CR och JUSEK slås samman
-
JUSEKS:s ekonomer går över till CR
-
Ett helt nytt ekonomförbund bildas
Förbunden kan inte komma överens om ett alternativ som gynnar båda då förslagen på något sätt gör det ena eller det andra förbundet förlorar medlemsavgifter eller i CR:s fall helt går under. CR vill också ha ett renodlat ekonomförbund varför första förslaget inte är aktuellt. Dessutom hindrar CR:s samarbete med CF dem att gå samman med JUSEK. Diskussionerna fortsätter i hopp att finna en lösning, men det ska dröja innan förbunden kommer överens.
Rekryteringsfrågan och medlemskap i PTK
För att kunna företräda medlemmarna på den större delen av den enskilda sektorn söker CR medlemskap i Privattjänstemannakartellen, PTK. Men gränsdragningsstriderna leder till att det tar tio års förhandlingar innan förbundet får ansluta sig. 4 maj 1979 väljs dock CR in som medlemmar i PTK efter att ledningen gjort eftergivningar angående gränsdragningsstriderna med JUS. En förutsättning är att CR:s medlemmar inom industrisektorn ansluter sig till Svenska industritjänstemannaförbundet, SIF liksom SIF:s ekonomer ansluter sig till CR. Principen om dubbelanslutning accepterades av alla SACO/SR förbund, om de ville vara företrädare på den enskilda sektorn.
Jurister och ekonomer i kamp om samma positioner
Innan gränsdragningsstriderna när det gällde rekrytering av ekonomer var befordringsgången inom landskontoren av sådan art att representanter både från Sverige Juristförbund och Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorer ansåg att de skapade intressekonflikter dem emellan. I en skrivelse till Länsstyrelseutredningen 1949 föreslog representanter från de båda förbunden att det för civilekonomer och jurister skulle inrättas parallella befattningar under förste taxeringsintendent:
Civilekonomerna: Juristerna:
Revisionsintendent Taxeringsintendent
Revisionsinspektör Förste taxeringsinspektör
Taxeringsrevisorer Taxeringsinspektörer
Tjänsteförteckningskommittén 1952
”Det förflutna året – det femtonde i föreningens historia – har varit händelserikt och troligen det mest betydelsefulla. Största intresset har knutits till förhandlingarna med 1949 års tjänsteförteckningskommité och den i anslutning därtill träffade överenskommelse.”, så inleds verksamhetsberättelsen från 1952. Detta år nådde taxeringsrevisorerna jämställdhet med juristkåren, både lönemässigt och i fråga om anseende, efter nämnda överenskommelse.
Dock konstateras i verksamhetsberättelse från den 10 september 1956 att föreningsmedlemmar fått till synes utan skäl stå tillbaka för sökande med juris kandidatexamen vid tillsättandet av tjänster inom taxeringsväsendet. ”På grund härav och statsmaktens visade motvilja mot revisorerna har avgången från tjänsterna på länsstyrelsernas taxeringsrevisioner ökat”, står att läsa verksamhetsberättelsen.
En viss konkurrens om medlemmar finns fortfarande, men tonen mellan jurister och ekonomer är idag mildare och fackförbunden Civilekonomerna och Jusek samarbetar på flera punkter. Genom att samarbeta får avtalsrörelserna en stadigare grund att stå på i förhandlingar. Genom Saco-P, Saco:s förbund på den privata sektorn, samarbetar förbunden tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Jusek. (Bland annat slöts ett kollektivavtal på bankområdet)
I övrigt ges, förutom de som endast är för förbundets egna medlemmar, gemensamma seminarier. Aktuella teman som livspusslet, management och ledarskap behandlas, men det ges också seminarier och föreläsningar som riktar sig till vissa medlemsgrupper, t.ex. chefer, eller som ställer frågan Fler kvinnor i toppen – Vilka är hindren?
Civilekonomerna arbetar också för jämställdhet genom att försöka utplåna löneskillnader mellan kvinnor och män, man ska som civilekonom ha ”lön efter utbildning och kompetens”, vilket redovisas i en tryckt rapport. Dessutom finns flera kvinnliga nätverk ute landet.
Lina Wiberg, 2012
Källor:
Civilekonomernas arkiv.
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996.
Intervju med förbundsdirektör Benny Johansson, 2012-03-15
—
Läs om Civilekonomernas historia:
- Civilekonomernas Riksförbunds historia
- Utbildning och status
- Gränsdragningsstrider med JUSEK
- Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna
Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna
Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorers hjärtefrågor var från första början ekonomernas arbetsuppgifter och befogenheter, deras tjänsteställning, rätt till olika tjänster och vikariat samt titlar samt löner och anställningsavtal.
Man planerar tidigt in att uppvakta finansminister Ernst Wigforss för att diskutera anställningsfrågan. Mötet är satt att äga rum den 4 september 1939, den 3 september bryter andra världskriget ut. I styrelsemötesprotokollet från den 18 november 1939 konstaterar styrelsen att ”vår anställningsfråga till följd av det stora kriget tyvärr kommit i ett mycket ogynnsamt läge. Man kan icke vänta sig att finansministern f.n. är villig att upptaga frågan till omprövning. Styrelsen hyser den meningen, att en uppvaktning just nu skulle mera skada än gagna oss.” Det här året börjar också en medlemsavgift om 10 kr tas ut och antalet medlemmar har ökat från 15 till 18.
Verksamhetsåret 1943 har däremot äntligen en fast anställning beretts taxeringsrevisorerna (och även vissa taxeringsassistenter). Härmed öppnas möjligheter upp för revisorer och assistenter att erhålla befordran till tjänster vilka ”de sakkunniga” tidigare velat förbehålla personer med juridisk utbildning. (Verksamhetsberättelse 18 juni 1944, Gunnar Eklundh)
Under kriget startas också en beredskapskassa om 5 kr per medlem för att mildra ekonomiska konsekvenser för de medlemmar som kan komma att bli inkallade för beredskapstjänst.
En rädsla för arbetsbrist finns vid den här tiden också bland taxeringsrevisorerna, men det visar sig att antalet uppdrag snarare ökar under kriget då revisorerna förordnas som konsulenter för krigskonjunkturskatten. Detta visar, menar styrelsen på, ett visst erkännande av föreningens och taxeringsrevisorernas verksamhet.
Lina Wiberg, 2012
Källor:
Civilekonomernas arkiv.
Civilekonomerna 60 år. En jubileumsskrift. 1996.
—
Läs om Civilekonomernas historia:
- Civilekonomernas Riksförbunds historia
- Utbildning och status
- Gränsdragningsstrider med JUSEK
- Tidiga frågor för taxeringsrevisorerna
Med källorna till Civilekonomernas historia
Från en förening för taxeringsrevisorer med 12 st medlemmar bildad 1937 omfattar Civilekonomerna idag 44 000 medlemmar. Civilekonomerna är medlemmar hos TAM-Arkiv och deras historiska arkiv finns hos TAM-Arkiv.
Civilekonomernas Riksförbunds historia
Civilekonomernas Riksförbund (Civilekonomerna) är både ett fackförbund och en intresseorganisation för civilekonomer. Som fackförbund arbetar man för att medlemmarna ska få bra villkor i sitt arbetsliv och som intresseorganisation för att medlemmarna ska utvecklas i sina karriärer. Civilekonomernas historia går att spåra tillbaka till 1937 då Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorer bildades.
