TAM började sin verksamhet i mitten av 1980-talet. Thord Wallén var TAM:s förste chef och drivande kraft. Under TAM:s första år från 1985 till 1989 – då Wallén var chef – utvecklades TAM:s verksamhet mycket.
TAM:s konstituerande stämma hölls i oktober 1984. Den 1 januari 1985 startade TAM sedan sin ordinarie verksamhet. Genom att bilda en ny institution skulle tjänstemannarörelsens historia bli mer lättillgänglig och känd. Det hade ju visserligen funnits såväl ett arkiv och ett museum med tjänstemannainriktning redan tidigare men dessa tidiga institutioner uppmärksammades inte efter förtjänst. Först genom bildandet av TAM kunde museiverksamheten och forskningen med TBV:s bistånd blomma ut till ett intellektuellt centrum.
TAM inrättades på så sätt att arkivet kombinerades med kontorsmuseet. Den centrala enheten låg i Stockholm och arkivdepå på TCO-skolan i Bergendal. Som huvudman för TAM inrättades en ideell förening som bestod av de organisationer inom TCO som utnyttjade arkivet. Den nya institutionens huvudlokal låg på Cardellgatan 1 i hjärtat av Stockholm, intill Humlegården – en trappa upp i TBV- huset.
Den nya lokalen låg alltså fint till för att locka till sig besökare. Och TAM:s verksamhet blev genast mycket uppmärksammat. På Cardellgatan fanns dels en permanent miljö, dels tillfälliga utställningar och utställningar kring olika teman. ”Brukspatronens mottagningsrum” var fanns exempelvis i ett av museets hörnrum. Där var det inte svårt att känna den patriarkaliska andan från en svunnen tid. TAM hade också mycket äldre kontorsföremål, bl.a. en stämpelklocka från 1902 och gamla skrivmaskiner. Genom föremålen kunde TAM:s personal berätta om den sociala historien: hur exempelvis skrivmaskinen hade gått från att vara en häftig teknisk nymodighet för män till att ses som ett arbetsredskap i en enformig kontorssyssla – att skriva maskin – ett arbete som reserverades för kvinnor. För forskare och andra intresserade fanns det också forskarrum och bibliotek samt vissa arkivfunktioner.
TAM:s förste chef hette Thord Wallén, tidigare studierektor och utredare inom TCO. Wallén blev TAM:s eldsjäl. Han brann för facket och för att sprida kunskap om tjänstemannahistorien. Kunskapen om historien såg han nämligen som en nödvändig förutsättning för fackets framtid. Arbetarrörelsens historia var väl dokumenterad men tjänstemannarörelsen och dess medlemmar hade hamnat i skymundan menade Wallén. En orsak kan vara att tjänstemännen inte lämnar lika tydliga spår efter sig, menade han. Tjänstemännens arbete konsumeras i samma stund som det produceras. Exempel på detta är vård, kulturarbete och undervisning.
Under sin tid på TAM författade Wallén ett flertal böcker om tjänstemannarörelsen och dess historia. Några exempel på titlarna är ”Samförstånd som strategi: Tjänstemännens organisationspolitik under 1960- och 1970-talen” och ”Bakom Dokumenten: Femtio år av visioner och verklighet”. Han var också poet och gav te.x. ut diktsamlingen ”Dikter mellan två nu”.
Besökarna stod alltså direkt i kö för att få komma till TAM. Redan innan invigningen hade ett stort antal skolklasser anmält att de var intresserade av att komma till TAM. Flera gånger i veckan kom det grupper av besökare till den nya institutionen. På hösten 1985 påbörjade TAM i samarbete med TBV (Tjänstemännens bildningsförbund) att anordna temadagar. Några exempel på teman från denna tid var ”nyfattigdomen och nyrikedomen i Sverige” och ”En revolution i det tysta. Tjänstemännen – en social klass eller en yrkeskår?”.
Mycket hände under TAM:s första tid. I Västerås arrangerades ”Tjänstemännens dag. En svensk rapsodi – från förr till framtid! Detta var en stor familjefest som organiserades i samband med TBV:s 50-årsjubileum den 8 september 1985. Antalet besökare uppskattades till 5000 varav de flesta själva var tjänstemän. Under denna tillställning gestaltade medlemmar i TCO:s organisationer själva sin historia och visade upp yrkesdräkter från en svunnen tid. TAM:s chef Thord Wallén höll ett anförande under tillställningen.
Ett forskarråd inrättades för att främja forskningen på TAM. Den kom att bestå av forskare från olika discipliner.
Under denna tid fanns det också studiecirklar där tjänstemän själva forskade kring sin yrkesgrupp och dess historia. TAM handledde lokala ”gräv-där-du-står-projekt” av denna karaktär. TAM arbetade också fram en handledning för dessa studiegrupper med tips om hur intervjuer borde genomföras och hur material lämpligen borde samlas in.
En annan viktig del av TAM:s verksamhet var yrkesminnesinsamlingarna. Man samlade systematiskt in människors egna berättelser om sin erfarenhet av yrkeslivet. Det var tidigt en viktig del av dokumentationen kring tjänstemännens historia.
Museidelen – M:et i TAM – lades så småningom ned. Efter det satsade TAM på ambulerande utsättningar tills även den verksamheten försvann. Idag finns endast små rester av denna tidiga verksamhet ännu kvar på TAM-Arkiv. Det handlar om några kontorsföremål och andra materiella ting från några tjänstemannayrkens förflutna.
Källor
TAM-Arkivs eget arkiv, 186
- Upptakten till dagens TAM-Arkiv
- 1980-tal: TAM-Arkivs första år
- 1990-tal: Verksamheten fortsätter
- Kansli och arkiv förs samman
- Digital arkivering och tillgängliggörande