Föreningen Nordens mål var bland annat att sprida kännedom om de olika nordiska folkens kultur och samhällsliv. Den långsiktiga upplysningsverksamheten var föreningarnas huvuduppgift enligt beslut från år 1919. Man ville nå de unga och väcka deras intresse för grannländernas folk. Lärarna var viktiga för att sprida den ”nordiska tanken” till ungdomarna och därför organiserade man utbyte av lärare mellan skolor samt skolresor.
Man ville öka kännedomen om såväl det gemensamt nordiska som det som skiljde folken åt. Lärarnas uppgift blev att ge barnen en ”utåtriktad nordisk blick” med en inneboende nationell självförståelse. I Föreningen Nordens verksamhet framhävdes ofta det gemensamt nordiska. Målet var att ”väcka och fostra en samnordisk förståelseanda” i det uppväxande släktet.
Barnens kännedom om Norden och deras sympati för broderfolken skulle växa genom brevväxling, skolresor, språkundervisning och skolungdomsmöten. Upprättandet av reselektorat var ett av föreningarnas initiativ på skolområdet, som innebar att utvalda lärare fick resa runt i Norden och hålla föredrag i skolor. Möten för lärare och lärarsamarbete befrämjades också.
Förslag på frågeställningar
Hur återspeglas idéerna om Norden i elev- och lärarutbyten under olika årtionden? I Föreningen Nordens arkiv speglas utbytet från 1920-talet till 1990-talet och det går exempelvis att jämföra hur idéerna kring Norden-utbytet har förändrats över tid.
Arkivförslag:
A5 Skolnämndens protokoll (1942-1983)
F2 B Elev och lärarutbyten (1921-1991)
F2C Juniorläger och gymnasiestipendieresor (1954-1991)
F2D Skolungdom och gymnasistmöten (1919-1967)
F2G Övriga handlingar rörande skolverksamheten (1951-1982)
E1 F Korrespondens skolmedlemmar (1962-1983)
Litteratur:
Att leva i den bästa av världar: Föreningarna Nordens syn på Norden 1919-1933. Monika Janfelt. 2005.
Idé och verklighet: Föreningarna Norden genom 70 år. Jan A Andersson. 1991